Det handlar både om riktade och generella statlig bidrag kopplade till den rådande pandemin.

Men skatteintäkterna har samtidigt ökat och kostanden för inhyrd personal, som varit högst i landet, har minskat med 15 procent eller 75 miljoner kronor.  Notan för stafetterna är dock  forsatt mycket hög.

Covid-effekt på stafettnotan

Är den här minskningen också kopplad till pandemin eller är det era insatser som nu får effekt?

– Jag tror att det beror på våra insatser, men 2020 är ett väldigt svårutvärderat år, säger Åsa Bellander.

Är det en risk för rekyl under det här året?

– Vi får se, det kommer naturligtvis vara en utmaning att både klara Covidvården, vaccinationerna och sedan jobba igen all uppskjuten vård, säger hon.

Stor upparbetad vårdskuld – nya miljarder från staten

Kommer överskottet att kunna avändas till den s k vårdskulden, det vill säga alla operationer och insatser som skjutits på framtiden på grund av pandemiläget?

– Nej, pengarna kommer att användas till att återbetala tidigare skulder, säger Åsa Bellander.

Regionerna i landet har fått 4 miljarder för att klara att jobba av just vårdskulden, men två av dessa miljarder kan användas för att hantera effekterna av den andra smittvågen, men även en befarad tredje våg.

De stora besparingskraven på sjukhusen ligger samtidigt kvar – enligt Åsa Bellander är grundkostnaderna för vården i länet för höga, speciellt i jämförelse med jämförbara regioner. 

– Vi kan inte heller vara beroende av statliga bidrag utan måste ha en ekonomi i balans för den ordinarie verksamheten, säger hon.