Till vänster: Tunnorna som befinner sig på 90 meters djup. Till höger: Så skulle tunnorna undersökas. Foto: SVT/Grafik

Så ska riskerna med gifttunnorna i Sundsvallsbukten undersökas

Uppdaterad
Publicerad

Genom en omfattande undersökning ska riskerna med de 23 000 kvicksilvertunnorna som dumpats i havet utanför Sundsvall utredas. Det föreslår ett av de utpekade bolagen. Mellan 23 och 32 miljoner beräknas undersökningen kosta.

Förslaget har tagits fram på frivillig basis av av företaget Bygglim, ett av de bolag som utpekats som ansvariga för dumpningen. Det beskriver en omfattande process. Dumpningsområdet ska undersökas genom vattenprover och prover på sediment för att fastställa i vilken omfattning kvicksilver läcker från tunnorna som ligger på cirka 90 meters djup.

– Att vi tog fram det här var för att vi ville föra frågan om tunnorna framåt, men det betyder inte att vi accepterat ett ansvar för tunnorna, säger Maria Smeder Nyqvist som representerar Bygglim.

Dumpade gifttunnor

Ett fåtal tunnor bärgas

Ett fåtal tunnor ska bärgas. Planen är att, med hjälp av en fjärrstyrd farkost, först täcka in tunnorna i ett skyddande hölje, som gör att risken för läckage minimeras, för att sedan hissa upp tunnorna till en båt. Rost, vittring och innehåll i de bärgade tunnorna ska sedan undersökas.

Finns det någon erfarenhet av den här typen av bärgning?

– Nej, inte vad jag vet inom länet i alla fall men riskerna med en sådan aktivitet beskrivs i planen, säger Sören Thor på Länsstyrelsen i Västernorrland. 

Dumpade lite var som helst

Även bottnar och sediment utanför dumpningsområdet ska analyseras. Enligt rapporten måste också en stor del av tunnorna lokaliseras. Bara en bråkdel av de 23 tusen tunnorna har hittats. Det kan bero på att en del av tunnorna dumpats på andra ställen än i det utpekade dumpningsområdet. Inledningsvis skedde dumpningarna lite var som helst och enligt vittnesuppgifter många gånger bara några kilometer från fabriken.

Oklart vem som ska betala

Riskbedömningen ska sedan ligga till grund för den slutgiltiga bedömningen om tunnorna ska bärgas men vem som i så fall ska betala är långt ifrån klarlagt. Alla tre utpekade bolag förnekar ansvar.

Flera juridiska processer pågår för att fastställa ansvaret och de inblandade bolagen processar redan nu i Mark- och miljödomstolen eftersom Bygglim kräver ersättning för sitt frivilliga åtagande med undersökningsplanen. Ingen vill riskera att få ett ansvar för tunnorna och historiskt sett har det ofta varit staten som fått betala för den här typen av gamla miljösynder.

– Det kan bli så i slutänden, konstaterar Sören Thor.

Dumpningen av kvicksilvertunnor

Kvicksilver (Hg) och de flesta föreningar där kvicksilver ingår är giftiga för djur och miljö. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den extremt giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. De högsta halterna finner man hos djur högt upp i näringskedjan, till exempel hos fisk, rovfåglar och rovdjur.

Kvicksilver kan spridas över mycket långa avstånd i atmosfären. Utsläppskällor är småskalig guldutvinning, förbränning av kol, smältverk, krematorier och avfallsförbränning. Kvicksilver sprids även genom utsläpp från industrier, utlakning från soptippar och genom spridning av avloppsslam.

Sedan kvicksilver förbjudits i många produkter och avfallssorteringen samt reningsutrustningen i förbränningsanläggningarna förbättrats har utsläppen minskat kraftigt.

Kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Det ger skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Människan får i sig kvicksilver via födan eller genom yrkesmässig exponering i vissa industrimiljöer.

1956 orsakade ett utsläpp av kvicksilver från en industri en miljökatastrof i staden Minamata i Japan. Befolkningen drabbades av ett neurologiskt sjukdomssyndrom, senare kallad ”minamatasjukan”, efter att ha ätit kvicksilverförgiftad fisk.

Höga halter av kvicksilver i fisk är ett välkänt miljöproblem. Halterna varierar beroende på var fisken är fångad, vilken fisk det är och fiskens ålder. Insjöfisk har generellt högre halter än fisk från havet och större rovfiskar innehåller ofta mer kvicksilver än mindre rovfiskar och växtätande fiskar. Eftersom metylkvicksilver kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn vid amning finns särskilda kostrekommendationer för kvinnor.

Källor: Naturvårdsverket, Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dumpade gifttunnor

Mer i ämnet