Den restaurering av våtmarker som gjordes i Sverige under 2021 minskade utsläppen av växthusgaser med 2500 ton. Det visar en beräkning som Naturvårdsverket för första gången tagit fram.

– Jag tycker att det är bra att vi nu kan visa effekterna av våtmarksrestaurering, säger Matti Ermold på Naturvårdsverket.

Halv promille

Samtidigt är det inte ens en halv promille av det totala utsläppet av koldioxid från dikade torvmarker på 11,6 miljoner ton. Närmare bestämt bara 0,22 promille.

– Vi kommer troligen inte att kunna restaurera alla marker som släpper ut växthusgaser och Skogsstyrelsen har nyligen börjat med restaurering av våtmarker för att minska utsläpp och där kommer vi att se mera framöver, menar Matti Ermold.

Kostnaden för fjolårets åtgärder blir också betydligt högre än de 200-400 kronor per ton som myndigheterna nämnt i sammanhanget, här slutar notan på 1640 kronor per ton.

Krångliga regler stoppar åtgärder

Skogsbolag som SVT har varit i kontakt med hävdar att de vill återställa mera utdikad mark men att krångliga regler vållar problem och ibland stoppar åtgärder helt.

– Vi har ett regelverk som inte är anpassat för våtmarksåtgärder, säger Anna Cabrajic som är skogsekolog på skogsbolaget SCA.

Pengarna i sjön?

Regeringen satsar totalt 300 miljoner i årligt stöd till våtmarksåtgärder men med dagens takt kommer koldioxidutsläppen inte ens vara halverade på 1000 år. Det finns de som hävdar att det är att kasta pengarna i sjön.

– Jag tycker inte att vi kastat pengarna i sjön, de restaureringar som gjorts har lett till många bra effekter för miljön och samhället och vi kommer att se mera våtmarksrestaureringar på klimatet framöver, säger Matti Ermold på Naturvårdsverket.

Hör skogsbranschens syn på den långsamma takten för återställningen i videon ovan.