– Det finns ju en rad olika faktorer, både avsiktliga och oavsiktliga fel. Det kan handla om bidrag eller förmåner och rättigheter på olika sätt som man vill ta del av. Eller att man inte vill komma i kontakt med vissa myndigheter eller vara svåranträffbar, säger Tobias Wijk verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Fel kan kopplas till bostadsbristen
Misstag, bidragsbrott, att undvika polisen eller att man är hemlös. Det är några av dom vanligaste orsakerna till att folk i olika grupper i Sverige folkbokför sig felaktigt. I gruppen nyanlända är misstag mycket vanliga men Skatteverket tror att en del medvetna fel kan kopplas till bostadsbristen.
– Ja det är ju så att vi haft en väldig anströmning med personer till Sverige. Jag tror det i april var 177.000 som väntade på att få uppehållsrätt i Sverige. Och det säger ju sig självt att om du får din uppehållsrätt så vill du ut och börja ett nytt liv så snabbt som möjligt. Det har ju varit problem, antingen blir du kommunplacerad eller så får du ordna ditt boende själv, säger Marie Mattsson Vangekrantz, samordnare för ID-relaterad brottslighet på Skatteverket.
Lånar adress för att komma igång
För att få komma igång i sitt nya land med SFI och etableringsststöd behöver man en adress. På grund av bostadsbristen bor man kanske hos släktingar och vänner. Men man får kanske inte skriva sig hos dom på grund av rädsla för hyresvärden eller indragna bidragsförmåner.
– Och sen har man kanske redan anhöriga här och då lånar man en adress och bosätter sig på den för att komma igång. Du sitter ju fast och kan inte göra så mycket. Du får inte SFI och annat om du inte har en adress och det är ju jätteviktigt att man får lära sig ett språk. Så det behöver inte vara något brottsligt i detta, säger Marie Mattsson Vangekrantz, samordnare för ID-relaterad brottslighet på Skatteverket.
Samhällsplaneringen påverkas
Vad kan det få för konsekvenser om vi får en massa felaktiga folkbokföringar i samhället?
– Den direkta effekten kan handla om felaktiga utbetalningar, att det blir en kostnad för samhället. Men långsiktigt innebär det att samhället får sämre beslutsunderlag. Allt ifrån vart vi ska ha förskolor, vårdplatser och så vidare. Alla de frågorna bygger på hur befolkningen ser ut och vart man bor, säger Tobias Wijk verksamhetsutvecklare på Skatteverket.