Enligt en undersökning som TV4:s Kalla fakta gjort är antalet hemmasittare minst 5 500 individer. Konsekvenserna av att stanna hemma kan till exempel vara missade slutbetyg inom både grundskola och gymnasium. Enligt Sara Larsson, socionom, vid Arenan i Västerås som pratar med hemmasittande ungdomar, vill de oftast vara i skolan.
– Det handlar oftast om att de inte får stödet de behöver. Det är viktigt att man karlägger, utreder och sätter in rätt insatser.
Enligt henne har många av ungdomarna hon träffat redan varit på flera möten med skolan, socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin. Många är frustrerade och upplever att de inte fått någon hjälp.
– Men vi träffar lika ofta skolor som upplever att de gjort allt, men resultaten har uteblivit.
Uppföljning
Istället kan bristen på uppföljning vara en orsak till varför eleven inte mår bättre. En viss åtgärd kan sättas in, men huruvida den fungerar eller inte kommer inte alltid fram.
Det finns ingen universell lösning menar hon och det är viktigt att alla insatser följs upp.
Enligt Sara Larsson är de framgångsrika exemplen där samverkan fungerat bra och man har följt upp och utvärderat hur effektiv en insats varit. Samarbete mellan föräldrar, skola socialtjänst och BUP är också viktigt.
– Framgångsrika exempel jag ser i yrkeslivet, är när man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Där ungdomen alltid är delaktig.
Skolan och föräldrarna delar ansvar
Enligt socionomen Maria Sjöholm Pettersson bär skolan det initiala ansvaret. Till exempel upptäcka om eleven behöver extra specialpedagogiskt stöd eller andra anpassaningar.
– Skolan har ju ett ansvar att kartlägga om en elev är i behov av stöd, men även föräldrarna har ett viktigt ansvar. De känner sin barn och kan signalera, säger hon.
Är det en återkommande historia att man sätter in en insats, men inte utvärderar om den var effektiv?
– Det kan jag höra. Att föräldrar och ungdomar beskriver att man inte upplevt att man fått rätt stöd.