Förra året polisanmäldes över 17 000 bedrägerier. Svenska bankkunder lurades på 600 miljoner kronor.
– Grunden i lagen är att banken har ansvar och ska ersätta kunder som utsätts för bedragare som gör obehöriga transaktioner, säger Olivia Kanehorn på Konsumenternas bank- och finansbyrå.
Men lagen tolkas olika. Förra året gav Högsta domstolen en kund rätt mot banken. Kunden ska få ersättning, trots att han ansågs ha varit grovt oaktsam - bland annat genom att lämna sina bankkoder till bedragaren.
Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell kallade domen för en ”revolution i ansvarsfördelningen mellan bank och kund” och skrev brev till bankerna där hon uppmanade dem att läsa domen och göra nya ansvarsbedömningar.
– Vi välkomnar en tydligare juridisk praxis och följer alltid Allmänna reklamationsnämndens utslag, säger SEB:s finanschef Masih Yazdi till SVT Nyheter.
Fyra av fem får avslag
Men Allmänna reklamationsnämnden, ARN, ger fortfarande avslag i fyra av fem fall, enligt en genomgång från Konsumenternas bank- och finansbyrå.
– ARN och bankerna menar att om kunden förmåtts att själv signera en transaktion, så räknas den inte som obehörig. Då får man ingen ersättning, säger Olivia Kanehorn.
Den som lurats att ge ut sina koder så att bedragaren tömmer kontot kan alltså ofta få ersättning. Men den som signerat själv får ingenting. Där vill konsumentombudsmannen se tydligare praxis, varför man planerar dra ett nytt ärende till högsta instans.
”Bankerna är medvållande”
Villaägarnas riksförbund har många drabbade medlemmar. Chefsjurist Ulf Stenberg ser ingen skillnad på om någon lurats lämna ut koder eller lurats göra egna transaktioner. Han lägger stort ansvar på bankernas bristande säkerhetsrutiner.
– Bankerna är medvållande till bedrägerierna. Det finns spärrar eller fördröjningar de kan införa för att skärpa säkerhetssystemen – men det gör de inte. Därför är det rimligt att de får stå för en större del av kostnaden för bedrägerierna.