EU har avsatt svindlande 700 miljarder Euro till en fond, som ska bidra till återhämtning efter pandemin. Pengarna är öronmärkta, bland annat till stöd för medlemsländernas klimatarbete. För Sverige är motsvarande 38 miljarder kronor avsatt – det är dubbelt så mycket som hela Sveriges klimatbudget – och regeringen har tidigare aviserat att pengarna bland annat ska gå till det så kallade Klimatklivet.
Men SVT Nyheters granskning visar att mångmiljardbelopp riskerar att frysa inne. Pengarna är nämligen villkorade med att Sverige uppfyller en plan som tecknades mellan förra regeringen och EU, men där nuvarande regering ändrat en del av politiken.
– Stöden är ”prestationsbaserade, de betalas bara ut när medlemsländer uppnått det man lovat och åtagit sig i sin återhämtningsplan, säger Veerle Nuyts, talesperson för EU kommissionen, till SVT.
Reduktionsplikten en ”nyckelåtgärd”
Andra länder har redan börjat få pengar – men inte Sverige. I Sveriges plan fanns satsningar på järnväg och värdefull natur, som nuvarande regering bantat. Inte minst reduktionsplikten, som Tidöpartierna vill sänka rejält, menar EU-kommissionen är en ”nyckelåtgärd” för att Sverige skall nå sina klimatmål. Flera remissinstanser – däribland Naturvårdsverket – har lyft risken att Sverige kan gå miste om mångmiljardbelopp.
Regeringen skriver själva i sin promemoria om reduktionsplikten att Sverige riskerar gå miste om delar av dessa pengar.
Delmålen uppfylls inte
Formellt kan ett land begära ändring av sin plan, om utlovade åtgärder anses omöjliga att genomföra, eller om åtgärder ersätts med andra reformer som ger samma resultat för klimatet.
Sverige skickade en uppdatering av återhämtningsplanen i slutet av augusti, men utan att nämna sänkt reduktionsplikt, eller föreslå alternativ. EU-kommissionens talesperson bekräftar för SVT att delar av de 38 miljarderna därmed knappast kommer att kunna betalas ut.
– Om vår bedömning är att ett land inte uppfyller delmål och mål man åtagit sig, kan kommissionen kanske göra en delutbetalning, men resten av utbetalningarna ställs in, säger Veerle Nuyts.