Efter sommarens tre fritagningar av tre unga män dömda för mord och mordförsök ger regeringen nu Statens institutionsstyrelse (Sis) i uppdrag att höja säkerheten på ungdomshemmen.

– Det våldskapital som vi ser i samhället i dag kopplat till gängkriminaliteten hade vi inte i för tio, femton år sedan. Den förändringar märker också Sis av, säger socialminister Lena Hallengren till TT.

Säkerhetsklassas

Alla ungdomshem ska därför säkerhetsklassas, vilket innebär att de ungas våldskapital ska riskbedömas och analyseras före placering. Det är inte helt olikt hur Kriminalvården jobbar strategiskt med placering av intagna på landets anstalter.

– Fler kommer att ingå i bedömningen om vilket våldskapital man har, säger Hallengren.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård har begått allvarliga brott. Det kan handla om mord, grov misshandel, rån, våldtäkt och grova narkotikabrott. Inte sällan finns samröre med kriminella nätverk. Påföljderna verkställs på Sis högriskavdelningar.

– Här behövs säkerhetshöjande åtgärder, säger Hallengren.

Högre murar

Enligt Lena Hallengren kan det handla om att utveckla en säkerhetsorganisation och förbättra perimeterskydd som kameror, stängsel, murar och taggtråd, fortsätter hon.

– Allt kommer att behövas ses över, säger hon.

För detta föreslår regeringen och samarbetspartierna i budgetpropositionen att Sis förstärks med 110 miljoner kronor nästa år och därefter 100 miljoner kronor årligen.

Även hur Sis använder sina befogenheter ska ses över. Det handlar bland annat om möjligheten att begränsa tillgången till mobiltelefoner.

– Vi vill veta hur myndigheten använder sig av den särskilda befogenheten att begränsa rätten till ekonomisk kommunikation samt användandet av elektronisk övervakning, såsom fotboja.

Sis ska återkomma med en redovisning i sin årsredovisning i slutet av februari.