”Man kan väl inte dra så stort på ett partis resultat i en undersökning?”
Först och främst är vår policy att berätta nyheter som bygger på statistiskt säkerställda förändringar. Det betyder att en upp- eller nedgång för ett parti en enskild månad inte ska bero på slumpen eller ett mätfel. Här handlar det om hur många som svarat på frågan och att de i sin tur motsvarar ungefär hur befolkningen ser ut. Det är förstås också intressant att berätta om trender som håller i sig under längre tid. Om ett parti tappat i stöd steg för steg under många månader kan den förändringen också vara statistiskt säkerställd.
”Vilka krav ställer ni på undersökningar ni redovisar?”
Vi publicerar inte undersökningar som gjorts genom enkäter på olika websajter där läsare uppmanas att svara på en viss fråga. I sådana undersökningar kan resultatet lätt bli skevt. De som har en väldigt stark uppfattning i frågan är troligtvis mer angelägna att svara och risken är att vissa gruppers åsikt inte alls representeras i undersökningen. Tex är yngre mer aktiva på nätet än äldre och då kan det bli en övervikt av exempelvis unga män bland de som svarat. För att en undersökning ska säga nåt om vad svenska folket tycker behöver alla grupper; unga och gamla, de som bor i norr eller söder, kvinnor och män osv alla vara representerade. Det kallas slumpmässigt urval. För att en undersökning ska vara tillförlitlig ska inte allt för få fått svara på frågan. Vi har ett riktmärke på runt 1000 svarande för att vi ska publicera undersökningen. (Är det färre som svarat, men gruppen svarande är slumpmässigt utvald kan undersökningen ibland ändå vara tillförlitlig. Inga regler utan undantag, alltså.)
”Hur stort kan bortfallet vara?”
Vi vill vara transparenta och redovisar alltid vilken fråga som ställts, hur undersökningen gjorts (telefon eller web mm), under vilken tidsperiod som undersökningen utfördes, samt sk svarsfrekvens- dvs hur många som fått frågan som faktiskt har svarat. Bortfallet kan tyckas stort ibland och vårt riktmärke är att minst hälften ska ha svarat. Om bortfallet är större än så kan undersökningen trots allt ändå vara tillförlitlig, beroende på om antalet som svarat är stort och – igen – om de som svarat representerar ett slumpmässigt urval av befolkningen.
Hur väl stämmer opinionsmätningarna med valresultatet?
Man ska komma ihåg att väljarundersökningar är färskvara och säger något om vad svenskarna tycker precis just då, när mätningen görs. Om några månader kan bilden vara en annan. Väljare är generellt mer ”otrogna” än förr i tiden och byter partisympati oftare. Många väljare bestämmer sig också sent, bara dagar innan det faktiskt är val. Först på valdagen vet vi riktigt säkert. Trots det tycker vi på SVT att det är intressant att mellan valen ge våra tittare och följare en bild av hur opinionen ser ut. Hur reagerar väljarna på ett visst beslut i riksdagen? Får en partiledare ökat stöd efter ett utställt löfte eller efter en stark insats i en debatt? Sånt är intressant att veta även mellan valen, tycker vi.
Vilka partier redovisar vi när vi rapporterar om väljarundersökningar?
Vi redovisar hur stödet ser ut för riksdagspartierna. Vi redovisar även stödet för mindre partier i fall något parti som idag är utanför riksdagen skulle nå 3% eller mer i minst tre opinionsmätningar i rad.