På Lantmäteriets arkiv finns inte namnet Trollsjön på inventeringslistor från 1962 och 1981. Däremot finns namnet med i en lista från 1989, och i den tryckta fjällkartan är den med 1992.

– Det är ett ganska sent belägg vi har på det namnet. Det samiska namnet Riššajávri är också ganska sent belagt, men tidigare än det svenska, säger Ola Svensson.

Delade meningar om namnet

Riššajávri är en liten sjö öster om riksgränsen efter E10:an. Sjön är ett populärt vandringsmål för såväl turister som för kirunabor. Men vad sjön egentligen heter råder det delade meningar om.

Nils Anders Kuhmunen, renskötare i Gabna sameby, som har vistats i området sedan barnsben har aldrig hört talas om Trollsjön innan. I hans ungdom kallades sjön för Geargejávri.

– Sen har jag hört att den också kallas för Riššajávri och det namnet kommer väl kanske från det att det är en väldigt klar sjö, säger han i veckoprogrammet ”15 minuter från Sápmi”.

Kallas för Trollsjön i folkmun

Kirunas kommunalråd Gunnar Selberg tycker att det finns ett värde att behålla det historiska och traditionella som har funnits, men menar samtidigt att sjön i folkmun kallas för Trollsjön.

– Jag tycker att det är vettigt att använda de namn som folk känner till om våra sjöar och berg och älvar och annat, säger Gunnar Selberg.

”Svårt att föreställa sig”

Lagstiftningen om ortnamn handlar till stor del om att fånga upp de hävdvunna namnen, det vill säga namn som har varit i bruk länge. Namnen ses från lagstiftningens synpunkt som en del av det gemensamma kulturarvet och kulturmiljöerna.

– Har man ett hävdvunnet samiskt namn så är det det som gäller. Det är inte så att man tillverkar ett svenskt namn bara för att det ska finnas flera namn och vice versa, säger Ola Svensson och fortsätter:

– Det här är ett område som helt är dominerat av samiska namn och varför just den här sjön skulle ha ett såpass udda svenskt namn är svårt att föreställa sig, säger Ola Svensson på Lantmäteriet.