Ambulans för Slobodan Praljak till sjukhus i Haag, men efter några timmar avlider han. Foto: TT

Åklagare: Dödlig kemikalie i flaskan

En preliminär analys av giftet som krigsförbrytaren Slobodan Praljak använde för att ta sitt liv inför krigsförbrytartribunalen är nu klar. Samtidigt söker nederländsk polis intensivt efter eventuella medhjälpare.

En potentiellt dödlig mix av kemikalier. Det visar analysen av innehållet i den flaska som den dömde krigsförbrytaren Slobodan Praljak tömde inför tv-kameror och chockade åhörare i krigsförbrytartribunalen i Haag.

”Kemisk substans”

– En preliminär test av innehållet i behållaren har gjorts, och allt jag kan säga är att det rör sig om en kemisk substans som kan orsaka döden, säger den nederländske åklagaren Marilyn Fikensche till AP.

En obduktion av Praljaks kvarlevor ska nu göras, då ska man även leta efter spår av kemikalier.

Oberoende utredning

Hur Praljak fått tag på giftet och lyckats med att smuggla in det i den säkerhetsklassade rättssalen är ännu oklart. En oberoende utredning görs nu av nederländsk polis. Några uppgifter, misstänkta medhjälpare eller gripanden finns i nuläget inte.

Det var när domaren skulle förkunna tribunalens slutgiltiga dom mot Praljak – 20 års fängelse för krigsbrott under kriget i Bosnien – som han genomförde sin dödliga protestaktion. Den 72-årige kroatiske exgeneralen avled några timmar efter att han druckit giftet.

Kulturarbetare blev militär

Före Jugoslaviens sammanbrott var Slobodan Priljak verksam som författare, film- och teaterregissör, skriver AP. Han var bland annat chef över teatern i staden Mostar. Men när inbördeskriget bröt ut 1991 tog han till vapen, och trots att han saknade militär utbildning steg han snabbt i graderna i den kroatiska armén.

En bild från jugoslaviska inbördeskriget 1991. Slobodan Praljak, i mitten, och två soldater nära fronten vid krotaiska Sunja. Foto: TT arkiv

Sörjs i Kroatien

I hemlandet betraktar många Slobodan Praljak som en hjälte i kampen för självständighet:

– Han tog hellre sitt liv än levde som dömd för brott som han själv ansåg sig oskyldig till, sade Kroatiens president Kolina Grabar Kitarovic vid en minnesstund på torsdagen.

I Kroatiens parlament hölls en tyst minut, och enligt AP inledde premiärminister Andrej Plenkovic dagens regeringsmöte med att konstatera att den forne generalen var ”uppenbart skakad inför utsikten att definitivt bli fälld för krigsbrott”.

Bosniska kroater sörjer Slobodan Praljak vid en minnesceremoni i Mostar. Foto: TT

Mord och etnisk rensning

Det var under kriget i det etniskt splittrade Bosnien-Hercegovina, då Slobodan Praljak var inblandad i försöken att bilda en kroatisk utbrytarrepublik, som han påstås ha begått de krigsbrott han senare dömdes för. Bland annat för fördrivandet av muslimska bosniaker från deras hem samt för att 1993 gett ordern att Stari Most, den berömda medeltida bron som gett Mostar namn, skulle skjutas sönder.

Mostars medeltida Stari Most efter förstörandet 1993 och återuppbyggandet 2013. Foto: TT arkiv

Infann sig frivilligt

2004 väcktes åtal mot Praljak som frivilligt överlämnade sig till krigsförbrytartribunalen i Haag. Han har under hela processen nekat till anklagelserna men dömdes 2013 för mord, förföljelse och deportation av civila, enligt AP i samband med försöken att bilda en kroatisk utbrytarrepublik i Bosnien.

Redan 2011 bad försvaret att Praljak skulle försättas på fri fot i väntan på dom, eftersom åren i fångenskap gått hårt åt både hans fysiska och mentala hälsa. Begäran avslogs och 2013 dömdes han skyldig.

Tragisk epilog

Priljaks dramatiska självmord kan bli det sista som sker i ICTY, den internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Domstolen inrättades 1993 på FN:s begäran. Sedan dess har 161 individer ställts inför rätta för brott begångna under krigen på Balkan.

Planen var att den skulle avvecklas när Praljak fått sin dom.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer