Männen som delar ut förnödenheter mitt på ljusa dagen är beväpnade med maskingevär och tillhör Cartel Jalisco Nueva Generación – världens kanske just nu mäktigaste kriminella organisation 

En ögonblicksbild ja, men långt ifrån någon isolerad händelse. Den fängslade knarkkungen ”El Chapo” Guzmáns dotter har delat ut matlådor märkta med sin pappas ansikte. Och från olika delar av Mexiko kommer rapporter om liknande incidenter – kriminella nätverk som utnyttjar coronakrisen och tomrummet från en ineffektiv och frånvarande statsapparat för att öka sitt inflytande över människors liv. 

Kriminella grupper kliver fram 

I Brasilien har Rio de Janeiros kåkstäder blivit skådeplats för styrkedemonstrationer från stadens kriminella gäng. När president Bolsonaro tonat ner riskerna med covid-19 och samhället lamslagits av politisk maktkamp och motsägelsefulla direktiv från president och guvernörer har gängen klivit fram – infört utegångsförbud, delat ut tvålar och kommit med hälsotips. 

Den pågående coronakrisen har beskrivits som en återkomst för staten. På många håll sker en våg av expansiv finanspolitik, förstatliganden av näringsverksamhet och en tydligare roll för centralmakten inom sjukvården. Även i länder som annars valt en marknadsliberal linje ser vi nu en mer aktiv roll för staten i samhällsekonomin – i alla fall för en tid. 

29 miljoner nya fattiga 

Det är en verklighetsbeskrivning som gäller för många länder i Europa och Nordamerika. I andra delar av världen kan utvecklingen bli en annan – kanske rentav den motsatta. Här saknar staterna ekonomiska muskler för att förse samhället med konstgjord andning under krisen. Och andra krafter försöker fylla det vakuum som uppstår. 

Även i Latinamerika har hela ekonomier lagts på is i veckor som nu hunnit bli månader. Enligt den Internationella Valutafondens prognoser så kommer alla länder i regionen att gå in i djup recession och FN spår 29 miljoner nya fattiga latinamerikaner i krisens spår. 

Djup förtroendekris för systemet 

Många latinamerikaner saknar de ekonomiska marginaler som krävs för att klara sig utan arbete en längre tid. Men de ekonomiska stödpaketen till utsatta medborgare och krisande småföretag är otillräckliga och har ibland inte ens delats ut på grund av ineffektiv byråkrati och i vissa fall ren korruption när statstjänstemän och mellanhänder försöker tjäna pengar på situationen. 

Latinamerika befann sig i en svår sits redan innan coronaviruset efter flera år av svag ekonomisk tillväxt och en djup förtroendekris för det politiska systemet som exploderade i en våg av gatuprotester under 2019. 

Coronakrisen visar hur trasiga skyddsnäten i Latinamerika är och för regionens regeringar krävs nu rätt prioriteringar för att klara den svåra balansgången i en sargad världsekonomi med låga råvarupriser som slår hårt mot latinamerikansk export. 

”Av myndigheterna får vi inte ett skit” 

Vid ett ekonomiskt misslyckande ligger vägen öppen för andra aktörer att stärka sin ställning på statsmaktens bekostnad. Karteller kontrollerar redan delar av Mexiko, kriminella grupper styr i Brasiliens favelor, gerillaspillror är mer närvarande än staten i Colombias bortglömda regioner och i Venezuela kontrollerar maffior och korrupta säkerhetsstyrkor landets gränser. Men coronakrisen kan få situationen att eskalera till nya nivåer. 

Dagen efter den mexikanska kartellens spektakulära mediekupp i Guadalajara ryktas det om en ny ”hjälpinsats”. En lokal tv-kanal är på plats då hundratals människor samlats i hopp om en kasse livsmedel. När polis och militär passerar visslar folk och skriker glåpord. ”Av myndigheterna får vi inte ett skit”, fräser en kvinna. 

Att kriminella organisationer inte drivs av omtanke om samhällets svaga spelar mindre roll för den som står utan jobb och mat. ”Jag vet att det är fel men jag tänker inte dö av hunger”, säger en ung man.