Franska parlamentariker i en manifestation för mördade läraren Samuel Paty. Foto: Christophe Archambaut/TT

ANALYS: Den franska statsapparaten är satt under tryck

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

I Frankrike sägs 20 000 personer finnas registrerade för någon slags koppling till radikal islamism. Den unge tjetjenen som utpekas som gärningsman för mordet på den franske historieläraren fanns inte med i registret. 

Christian Catomeris

Christian Catomeris

Utrikesreporter

Mordet på den unge historieläraren och de många attentaten i Frankrike med jihadistiska motiv visar på den franska statens sårbarhet. Efter Parisattentaten 2015 mot civila på en musikteater och på caféer, rådde närmast krigsstämning i landet.

Nous sommes en guerre! Vi befinner oss i krig! Vi kommer att utrota terrorismen! utropade dåvarande presidenten François Hollande i samband med en blixtinkallad kongress för landets 900 folkvalda (senat och parlament).

Undantagslagar 

Undantagslagar infördes, husrannsakningar utfördes hos människor som ansågs stödja de radikala islamisterna. Vissa av dem belades med hus- eller kommunarrest.  Beslut som snart upphävdes på grund av tveksam laglig grund. Omfattande skärpningar av lagstiftningen i syfte att ge polisen större möjlighet till övervakningen av potentiella terrorister, accepterades av ledamöter som tidigare motsatt sig dem med hänvisning till rättssäkerheten.  

Massiva rekryteringar skedde inom säkerhetstjänsten. Just som man skulle häva undantagslagarna ett halvår efter att de införts, inträffade ett nytt blodigt attentat med många dödsoffer på strandpromenaden i Nice. Undantagslagarna förlängdes och dekret om att förbjuda ”religiösa symboler” på stränderna infördes i stad efter stad. Kvinnor med slöja på stränderna tvingades ta av dem eller betala böter. Förbuden skulle senare förklaras oförenliga med landets författning. 

I samband med attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo 2015 som publicerat de danska Muhammedkarikatyrerna, som även användes som förevändning för mordet på den franska historieläraren, hölls bland annat en tyst minut i de franska skolorna. I vissa skolor vägrade vissa elever med muslimsk bakgrund att delta i den tysta minuten för en tidning som de menade skymfat deras religion. 

Skolan som måltavla 

I samband med det förstärktes programmet för undervisning om republikens värdegrund i skolan, bland annat gällande sådant som yttrandefrihet, religionsfrihet och friheten att inte vara religiös och att kunna kritisera religionen (den så kallade Laïcité-stadgan).

Redan 2004 var den franska skolan i rampljuset för radikala islamister. Detta i samband med införandet av ett förbud mot ”religiösa symboler” i den franska skolan (i praktiken ett slags slöjförbud). Efter Parisattentaten 2015 skärptes tonfallet mot den franska skolan från jihadisternas sida. I en av IS tidskrifter beskrevs den franska skolan som ett centrum för ”otro” och ”perversion” och lärarkåren som en yrkeskår som ”fördärvar” barnen och som bör ”bekämpas och dödas”. Sedan dess har säkerhetsföreskrifter som inkluderar obligatoriska övningar mot terroristattacker införts i landets skolor. 

Den lärare som dödades efter anklagelser i samband med en lektion om yttrandefrihet mördades utanför skolan. Mordet visar på den press som vilar på den franska statsapparaten och det dilemma man står inför när man försöker finna metoder för att stoppa attentaten.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Lärare halshuggen i Frankrike

Mer i ämnet