Donald Trump har meddelat att USA kommer att dra sig ur flygavtalet ”Open skies” om inte Ryssland slutar bryta mot det. Den största risken med att USA lämnar är att Ryssland kan följa efter, enligt SVT:s utrikesreporter Fouad Youcefi. Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT / Alex Brandon/AP/TT

Analys: ”Den största risken med USA:s beslut är att Ryssland gör detsamma”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

USA drar sig ur ”Open skies”-fördraget om sex månader om inte Ryssland slutar bryta mot det. Det var president Donald Trumps besked idag. Beskedet var inte helt oväntat, men utgör ett mönster som får världsledare att skruva på sig.

Fouad Youcefi

Utrikesreporter

Den som först föreslog ”Open skies”-fördraget var Dwight Eisenhower i juli 1955. Att länder kunde få genomföra observationsflygningar över varandra skulle minska risken för militära missförstånd och kärnvapenkrig. Då sa dåvarande Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov nej. Inte helt förvånande eftersom USA på den tiden hade betydligt sämre koll på Sovjet än Sovjet hade på USA, och därmed hade mer att vinna på en överenskommelse.

Det skulle istället dröja till 2002 innan observationsflygningar till sist kunde börja genomföras, en viktig del av världens kärnvapennedrustning.

Kan ge länder som deltar värdefull information

Idag känns fördraget ganska utdaterat åtminstone ur amerikanskt perspektiv. Viss information får amerikanerna fortfarande endast genom att flyga ett flygplan med sensorer över Ryssland. Men flygplanen som är godkända i ”Open skies” är gamla, och numer fångar världens satelliter det mesta. USA kan använda någon av sina 100-tal militära sådana för att ta bilder på Ryssland, istället för att söka flygtillstånd genom fördraget.

För de flesta av de 35 länder som ingår i fördraget så är situationen en annan. Flygningarna kan ge värdefull information, inte minst om Rysslands militära aktivitet i Kaliningrad vid Östersjöns strand.

Största risken är att Ryssland följer efter

Den största risken med Trumps beslut är därför inte att USA drar sig ur. Den största risken är att Ryssland gör detsamma. Då kommer en rad europeiska länder – som har begränsade satellitövervakningsmöjligheter – att få försämrade möjligheter att övervaka Rysslands kärnvapenaktivitet. Därför har europeiska ledare varit emot att USA lämnar fördraget.

Om sex månader vet vi. Blir det som president Trump idag aviserade så blir det tredje gången under sitt presidentskap som han väljer att lämna ett nedrustnings- eller vapenkontrollavtal.

För två år sedan drog USA sig ur kärnvapenuppgörelsen med Iran och förra året drog man sig också ur INF-avtalet, som förbjöd landbaserade medeldistansrobotar. Ryssland drog sig ur dagen efter.

Tyder på att Trump kommer att ha lämnat fyra nedrustningsavtal

Nu blickar världens ledare fram mot det sista stora fördraget som begränsar de två ländernas kärnvapenarsenaler som USA fortfarande är en del av, ”New START”-avtalet.

Avtalet stipulerar att USA och Ryssland endast får inneha max 1550 kärnvapenstridsspetsar var. Avtalet går ut i februari och Donald Trump har länge sagt att han inte vill förnya det så länge Kina inte vill delta i det förnyade avtalet.

Kinas intresse har hittills varit minst sagt måttligt och allt mer tyder nu på att USA under president Trump kommer att ha lämnat fyra vapenkontroll- och kärnvapennedrustningsavtal.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.