Den opinionsmätning EU-parlamentet låtit göra ett år inför nästa års val till EU-parlamentet visar samtidigt på ett blandat och nyanserat opinionsläge bland svenskarna.
68 procent av svenskarna svarar att EU är bra för Sverige, samtidigt tycker 45 procent att ”saker går åt fel håll inom EU”.
Bara 30 procent bland de svarande svenskarna tycker att EU utvecklas åt rätt håll. Sverige är på denna punkt bland de mest kritiska EU-länderna.
Minskat stöd i början
Sverige gick med i EU 1995, efter en jämn folkomröstning där 52 procent röstade för medlemskap. Åren därefter när praktiska konsekvenser av medlemskapet visade sig i nya, ovana och ibland byråkratiska beslutsprocesser inom EU så minskade stödet för EU i Sverige.
Det svenska ordförandeskapet i EU under statsminister Göran Persson år 2001 blev något av en vändpunkt då många förstod att svenska representanter sitter med, deltar och påverkar besluten på alla nivåer inom EU.
Folkomröstningen 2003 då 56 procent röstade nej till euro-valutan visade att det går att vara kritisk och motsätta sig delar av EU-projektet men ändå vara EU-medlem.
Nationell demokrati
Svenskarna hör till dem som i den senaste opinionsmätningen svarar mest instämmande på att ”min röst räknas inom EU”.
Där finns en samstämmighet mellan synen på det egna landet och EU.
I länder som de nordiska, Nederländerna och Tyskland där det finns högt förtroende för den nationella representativa demokratin finns också starkt stöd för att ”min röst räknas inom EU”.
Miljö och klimat svenskfrågor
När många svenskar har klimat- och miljöfrågor som det viktigaste som EU ska syssla med, så har de identifierat vad också de flesta svenska politiska partier säger är viktigt inom EU.
Klimatfrågan och miljöutsläpp är internationella frågor som inte följer några nationsgränser utan kräver internationella regler och uppgörelser.
Med Margot Wallström som tidigare miljöansvarig EU-kommissionär fick EU och miljö uppmärksamhet bland svenska väljare, och i valet till EU-parlamentet 2014 fick Miljöpartiet med 14 procent av rösterna långt mer än vad partiet fick senare i riksdagsvalet det året.
Många svenskar verkar betrakta EU-parlamentet som en plats där man kan testa andra partier än i riksdagsvalet. Röster på Miljöpartiet men också på Feministiskt initiativ och tidigare Piratpartiet kan ses som att EU-parlamentet blivit en plats att prova partier utifrån andra kriterier än i riksdagsvalet.
Ungdomsarbetslöshet stort i söder
I EU som helhet tycker många att en viktig fråga är att EU ska engagera sig mer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, medan få svenskar ger den frågan prioritet.
Också här finns en samstämmighet med svenska partier som brukar betona att arbetsmarknad och ekonomi i första hand är en fråga för varje land och bara begränsade insatser kan göras på EU-gemensam nivå.
Men med hög ungdomsarbetslöshet i Spanien, Grekland och Portugal är det inte förvånande att många där anser att EU ska ge bidrag till ungdomsprojekt och inte bara tvinga fram sparpaket för statsbudgetarna.
Budgetstrid väntar
De olika åsikter vi ser om vad som är EU:s viktigaste uppgifter är en avspegling av de olika intressen vi kommer att få se inför striden om EU-budgeten och inför EU-valet i maj 2019.
Frågan är om EU:s budget ska utökas och länder som Sverige betala ökad medlemsavgift bland annat för att kunna betala projekt för att minska ungdomsarbetslösheten i EU-länderna i södra Europa?