Analys: Kina vill ta plats i Afghanistan – men Xinjiang kan bli stötestenen

Publicerad
Analys ·

När USA efter 20-års närvaro nu plötsligt lämnar Afghanistan uppstår ett maktvakuum där grannlandet Kina vill ta plats. Afghanistans geopolitiska läge och mineralrika berg gör landet högintressant men säkerhetsläget gör att kineserna tvekar. De lär inte vilja ta allt för stort ansvar för utvecklingen på egen hand och kommer definitivt att ställa motkrav på det talibanska styret.

Ulrika Bergsten

Europakorrespondent

Förra veckans terrordåd vid Kabuls flygplats då minst 92 människor miste livet är kanske det värsta exemplet på vad som skulle kunna vänta kinesiska intressen om de inte lyckas få med sig alla stridande parter. Det kan ses som en påminnelse om hur de amerikanska styrkorna fungerade som en stabilitet även för kinesiska intressen i landet.

Kina är intresserat av Afghanistans enorma mineral-, gas- och kolfyndigheter som i stort är oexploaterade. Lägg sedan till närheten till Pakistan och den kinesisk-pakistanska ekonomiska korridoren som en del i det nya sidenvägsprojektet. Det är en satsning på vägar, järnväg och oljeledningar som förbinder västra Kina med Pakistan och som har kostat hundratals miljarder i investeringar. 

Talibanernas maktövertagande

Inte troligt att Kina skickar soldater

De styrande talibanerna är i stort behov av pengar och är det något kommunistpartiet i Kina förstår är det infrastruktursatsningars värde för att utveckla och stabilisera eftersatta regioner.

Kinas plan för sitt engagemang i Afghanistan är ännu inte känd men de har erfarenhet från liknande situationer. Somalia, till exempel, har ett geopolitiskt intressant läge vid Adenviken där den Nya sidenvägens sjötransporter går och många länder och terrorgrupperingar slåss om en position i det sköra landet.

Här använder Kina både ”soft power” till exempel genom att erbjuda somaliska studenter plats på kinesiska universitet och låter privata säkerhetsbolag på plats skydda kinesiska intressen och diplomater i landet.

Xinjiang stötestenen

Kina har inte formellt erkänt den talibanska regeringen; gör man det så skulle man kunna sälja både vapen och drönare till landet. Men det handlar också om politisk stabilitet och det skulle komplicerar läget om talibanernas styre skapar en grogrund för islamistisk terror, som till exempel östturkiska frihetsrörelsen ETIM skulle kunna utnyttja. De har tidigare utfört terrordåd i Kina i kampen för Xinjiangs självständighet.

Den känsliga situationen i Xinjiang, där Kina bland annat anklagas av väst för att utföra folkmord på uigurerna, kan bli det som gör att Kina får svårt att hitta samarbetspartner både i och utanför Afghanistan.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Talibanernas maktövertagande

Mer i ämnet