”Vi står vid randen av en avgrund, under 2020 slogs rekord i antal tropiska stormar, avsmältning av isar i Arktis. Vi upplevde de värsta skogsbränderna i Kalifornien och rekordtemperaturer med 38 grader vid polcirkeln och 51,8 grader i Bagdad”.
Budskapet kom inte från klimataktivisten Greta Thunberg utan FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, när han på måndagen sammanfattade innehållet i ”State of Global Climate 2020” tillsammans med WMO, Världsmeteorologiska organisationen. Alla kurvor pekar åt fel håll och världen kan redan inom fem år vara 1,5 grad varmare, enligt FN-chefen.
Den vetenskapliga sammanställningen är, som vanligt, mer allvarlig än rapporten året innan. Det går inte att ta miste på hans oro, men FN:s makt är i sammanhanget lika med noll. 2020 var ett av de tre varmaste åren sedan mätningarna inleddes, detta trots att väderfenomenet La Niña hade en något kylande effekt.
Skeptiskt kring förhandlingsbordet
FN och klimatforskarna sätter allt sitt hopp till USA:s återkomst till det globala klimatförhandlingarna. President Joe Biden är väl medveten om att USA måste kämpa för att åter bli trovärdiga efter att ha lämnat Parisavtalet 2020. Han har därför bjudit in till ett globalt klimattoppmöte för att kickstarta förhandlingarna inför FN:s klimattoppmöte i Glasgow i november. USA har lovat att avslöja sin tidsplan för att fasa ut fossila bränslen, nu när landet åter är med i Parisavtalet. Antonio Guterres gjorde i dag klart att USA måste sikta på en halvering av sina utsläpp till 2030 för att få fart på förhandlingarna igen.
Runt förhandlingsbordet sitter skeptiska länder som Ryssland, Kina och Indien. Världens 20 rikaste nationer står för 81 procent av de globala koldioxidutsläppen och länder som Kina och Indien hävdar fortfarande sin rätt till tillväxt och ökade utsläpp för att klara sin fattigdomsbekämpning.
Storbritannien går emot strömmen
Det är i detta politiska getingbo som FN:s larmrapport landar med budskapet att världens utsläpp måste minska drastiskt under det här decenniet och ligga på nära noll 2050 för att vi ska kunna undvika en uppvärmning på över 1,5 grader. Det ställer aldrig tidigare skådade krav på politiskt ledarskap och klimatförhandlingarna kan liknas vid ett spel där alla vill vinna, ingen vill förlora.
Undantaget är Storbritannien som på måndagskvällen tillkännagav att man vässar sin klimatplan och ska minska sina utsläpp med 78 procent till 2035, vilket gör Boris Johnson till en föregångare.
Lågt politiskt tryck
Men väljarnas tryck på att ledarna ska lösa klimatkrisen förblir relativt svagt. Varken i Europa eller USA ligger klimatkrisen i topp över väljarnas mest prioriterade frågor. Där hamnar i stället brottslighet, sjukvård, arbetslöshet och numera covid-pandemin. Efter vaccinationerna ser medelklassen en chans att åter kunna börja resa och semestra i solen. I Sverige är bokningstrycket högre än på sju år.
Trots FN-chefens ödesmättade varningar så finns det alltså knappast nån stats- eller regeringschef som ligger sömnlös över klimatfrågan. Än så länge.