Sergej Lavrov har mästerligt arbetat enligt Vladimir Putins ambition att göra Ryssland till en respekterad och fruktad stormakt igen, skriver SVT:s Eva Elmsäter. Foto: TT

Analys: Lavrov – en tuff och skicklig schackspelare

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Sergej Lavrov har kallats världens skickligaste diplomat, ofta motvilligt beundrad av sina motståndare. Han beskrivs som tuff, smart och oerhört erfaren. Han är dessutom ofta vass vilket inte är så vanligt bland diplomater.

Eva Elmsäter

Utrikesreporter

Sergej Lavrov är 66 år och yrkesdiplomat. Han är en driven förhandlare och kan varva mellan stenansikte och charmigt världsvan. Lavrov dominerar ett rum med sin längd och sin pondus. Det är effektivt när man ska saluföra en allt hårdare rysk utrikespolitik. Många bedömare menar däremot att han trots sin briljans inte driver utrikespolitiken, han följer den linje som beslutas på annat, högre håll i en allt snävare krets.

Sergej Lavrov har varit rysk utrikesminister sen 2004, dessförinnan var han 10 år i FN, så han vet hur det internationella samfundet fungerar. Han känner alla som är värda att känna och han talar många språk.

Wallström i Ryssland

Inte älskad – men respekterad

Under hans tid som utrikesminister har Ryssland gått från svaghet till styrka. Lavrov kanske inte är älskad men respekterad precis som det land han representerar. Ryssland som efter 90-talets kaos sågs som ett land i sönderfall utan inflytande, har långsamt återupprättat en del av sin forna status på den internationella scenen.

Från att under lång tid ha haft ett fungerande samarbete med väst har vi de senaste åren sett Ryssland agera och tala alltmer aggressivt. Deras agerande har fört tankarna till kalla kriget. Det här är ett tonläge som Sergej Lavrov fått framföra i sina kontakter med USA, Europa och Nato-länderna.

Georgien och Ukraina

Ryssland gick in i Georgien 2008 och annekterade Krim i Ukraina 2014. Det var en chock för omvärlden och de utsattes för sanktioner.

Sanktionerna är något som drabbat landet både ekonomiskt och inte minst politiskt. Ryssland blev en paria, utstött ur de internationella samfunden.

Lågvattenmärke

Det är också här vi ser lågvattenmärket i de svensk-ryska förbindelserna. Han har hotat med att Ryssland “måste vidta nödvändiga åtgärder” om Sverige närmar sig Nato.

Det rådde iskyla mellan Ryssland och väst.

Syrien vändpunkt

Men det här vände plötsligt med de ryska truppernas intåg i Syrien 2015. De gick in för att stötta Assad och officiellt för att bekämpa terrorister. De ryckte åt sig initiativet och världens uppmärksamhet.

Ingen kunde strunta i Ryssland längre och de fick sitta med vid förhandlingsborden i Genève för att tala fred i Syrien. Ryssland, genom Lavrov, talar nu från en styrkeposition.

Peta ned USA

USA har tvingats anpassa sig till en ny verklighet. Och det var meningen med hela övningen, att peta ned USA från piedestalen som världsmakt. Nyligen uppmanade Sergej Lavrov världen att leva efter ”post-västlig världsordning” där varken Nato eller USA dominerar.

Lavrov har anklagat Natos expansion för att ha ökat spänningarna i  Europa. Och det har medfört en upptrappning av militär närvaro på båda sidor.

Omvärlden har ställts inför fullbordat faktum. Vladimir Putin har haft ambitionen att göra Ryssland till en respekterad och fruktad stormakt igen. Och utrikesminister Sergej Lavrov har spelat mästerlig schack i sina möten med världens ledare.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Wallström i Ryssland

Mer i ämnet