Räddningsarbetarna vid ruinerna efter husraset Izmir hyllas som hjältar i Turkiet – samtidigt som det förebyggande arbetet att kontrollera känsliga byggnader kritiseras hårt. Foto: ERDEM SAHIN/EPA/TT

ANALYS: När dammet lagt sig kommer ilskan

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Turkiet översköljs av både glädje och sorg sedan jordbävningen. Glädjen över de som räddas och sorgen över dem som inte har samma tur. När den inledande chocken lagt sig höjs också kritiska röster om varför ingenting görs åt bristande byggnadskontroller.

Tomas Thorén

Korrespondent, Turkiet

Livets mirakel. Att överleva tre nätter i mörker, levande begravd under tonvis av betongbråte. Sedan applåderna som går som en susning bland räddningsarbetare, anhöriga och betraktare. Treåriga flickan Elif är välbehållen. Levande mot alla odds. 

Det går inte riktigt att beskriva de överväldigande känslor som uppstår där på plats när en människa lyfts fram ur rasmassorna och bärs fram på bår. Men det känns som att hela mänskligheten har räddats.

Samtidigt är det ohyggligt fasansfullt att se de plågade ögonen hos dem vars anhöriga ännu ligger kvar under rasmassorna.

Vid en pågående räddningsinsats vid en av ruinerna i Izmir hörde jag en ung kvinna fråga räddningsarbetarna: “Har ni hört några livstecken från min syster därunder?”

Varningar utfärdades för tio år sedan

Räddningsarbetarna hyllas nu som hjältar i Turkiet. Med rätta. Deras snabba och välorganiserade insatser har räddat många liv. Med sökhundar och avancerad utrustning räddar de så många som räddas kan.  

Tyvärr går det inte att säga samma sak om det förebyggande arbetet att kontrollera byggnader som är känsliga för kraftiga skakningar i det jordbävningsdrabbade Turkiet. 

För tio år sedan utfärdades varningar för flera av byggnaderna som nu rasade ihop i Izmir. Ändå tillåts människor att bo kvar och inget gjordes för att rusta upp husen.  

Turkiet är ovanligt hårt drabbat av jordskalv eftersom kontinentalplattor möts under mycket tätbefolkade områden. Ändå har byggbranschen eller husägare aldrig ställts till svars för det utbredda slarvet. 

När mer än 17.000 människor dog i den stora jordbävningen utanför Istanbul 1999 sa man att inget skulle bli sig likt. Nuvarande president Erdogan kom till makten delvis genom att rida på vågen av det missnöje som uppstod mot den sittande regeringen.

”Människoliv spills på grund av slarvet”

Efter att mer än 500 personer dog i jordbävningen i Van i östra Turkiet 2011 lovades återigen hårda tag mot fuskbyggen och undermåliga konstruktioner.  

Men ändå fortsätter det att brista i kontrollen. Fram till förra året utfördes jordbävningsinspektioner av privata företag som i många fall ägdes av byggbolagen som skulle kontrolleras. 

Turkiet ger regelbundet byggamnesti åt illegalt byggda hus, vilket i praktiken fungerar som politiskt smörjmedel.

Oppositionen kritiserar nu Erdogans regeringen för bristande kontroll. Men det ska sägas att även tidigare regeringar led av samma oförmåga att komma till rätta med problemet.   

Det är obeskrivligt sorgligt att så många människoliv spills på grund av slarvet. I Izmir mötte jag en tvåbarnsmamma som nu sover i bilen eftersom hon inte vågar gå tillbaka till sin lägenhet. Hon frågade sig varför så många dör i Turkiet men inte Japan, trots lika kraftiga jordbävningar. En fråga som dröjer sig kvar.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.