Analys: ”Så här gjorde inte ens Sovjet när Kalla kriget var som värst”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tusentals gripna, många döda, våldsamheter och skadegörelse runt om i det annars så lugna Kazakstan. Tiotusentals ryska soldater mobiliserade runt Ukraina. Nato i snabbinkallat möte på grund av hoten mot Ukraina och Sveriges statsminister tvingad att markera att det är Sverige och ingen annan som bestämmer över vår säkerhetspolitik och vilka militära samarbeten vi ska delta i. Uppseendeväckande, minst sagt.

Bert Sundström

Utrikesreporter

Det är oroväckande skakigt lite här och var där Ryssland vill visa sina muskler. Till Kazakstan har Ryssland skickat tusentals soldater för att stoppa oroligheterna, efter att först ha hävdat att ingen utländsk inblandning kan tolereras. (Annan än rysk, alltså.)

För Kreml gäller det uppenbarligen att kväsa alla missnöjesyttringar i områden man betraktar som ”sina” i sin linda. 

I Belarus hände samma sak, fast där var det långt allvarligare. Efter fuskvalet 2020 hängde president Lukasjenkos regim på fallrepet. Det var tack vare hjälp från den ryska säkerhetsapparaten som oppositionen slogs ner.

I Ukraina 2014 misslyckades Ryssland. Proteströrelsen var för stark. Men när den rysslandslojale presidenten, Yanukovytj, flydde landet svarade Ryssland med att invadera Krim. Strax därpå drog Ryssland (inofficiellt) igång ett krig för att bryta ut delar av östra Ukraina för att där skapa proryska låtsasstater.

Ställer extrema krav

Nu ställer Ryssland extrema krav på USA, Europa och Nato. Krav som i grunden är ett försök att ge Ryssland bestämmanderätt över inte bara tidigare Sovjetrepubliker och före detta tvångsanslutna medlemmar i den sovjetiska waraszavapakten. President Putin kräver också bestämmanderätt över säkerhetspolitiken i Finland och Sverige. Sådana anspråk på makt över andra länder i Europa gjorde inte ens Sovjet när det kalla kriget var som värst.

Putin har kallat Sovjets upplösning för 1900-talets största geopolitiska katastrof (värre än andra världskriget alltså). Nu försöker han uppenbarligen återge Ryssland rollen som en global maktspelare. Taktiken är att trakassera och hota de grannländer som strävar efter demokrati och att sätta in militär för att hålla vänligt sinnade auktoritära ledare under armarna.

Putin oroad över folks missnöje

Att ukrainarna vill befria sig från Putin är helt klart. Att belarusierna vill bli av med Lukasjenko är uppenbart. Att georgierna vill bli medlemmar i både EU och Nato likaså. Vad demonstranterna och våldsverkarna i Kazakstan vill är oklart. Men att fler och fler i de före detta sovjetstater som i över 30 år har tvingats leva under auktoritära härskare har tröttnat är tydligt. Kanske det är oron över folks missnöje på hemmaplan som får Vladimir Putin till så hårda utfall mot väst.

En tydlig yttre fiende, och ett begränsat krig i Ukraina kanske kan få ryssarna att åtminstone för en tid till ställa sig bakom Putin.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.