De flesta av våra vanligaste, stora sociala nätplattformar, som Twitter, Instagram, Facebook och Tiktok är blockerade i Kina. Men uppenbarligen hade alla dessa personer ändå kunnat surfa in på dem och hitta min profil – just som jag skulle resa till Xinjiang.
Sannolikt var det den omtalade ”50-centsarmen” som låg bakom kontaktförsöken: miljontals kinesiska nätarbetare som får betalt efter hur många följare de skaffar sig i sociala medier. Säkert ville de att jag skulle följa dem tillbaka, och på så vis bli mottaglig för deras budskap.
Många av 50-centsarméns nätsoldater är medlemmar i kommunistiska ungdomsförbundet, och ideologiskt motiverade till att sprida propaganda. Deras uppdragsgivare är kinesiska myndigheter, och deras syfte att forma – eller omforma – bilden av Kina i utländska, sociala medier.
Vill påverka bilden
De kinesiska kontona på medieplattformar som inte ens ska gå att nå i Kina, syftar till stor del till att dölja eller åtgärda ett ”problem”. Ett exempel är den västerländska beskrivningen av provinsen Xinjiang som en plats där den muslimska minoritetsbefolkningen tvingas in i interneringsläger för att omskolas från islam och bli mer kinesiska. Människorättsorganisationer vittnar om hur familjer separeras och om hur människor utnyttjas till tvångsarbete på bomullsfälten.
På kontona sprids därför vackra turistbilder från Xinjiang, med dansande, glada minoritetsfolk i folkdräkter och grönskande landskap. Syftet tycks vara att flytta fokus, och på kinesiskt vis ta kontroll över bilden av provinsen.
Trollkampanjer mot kritiker
Men inte alla 50-centssoldater sprider turistbilder. Många är också internettroll som hetsar och ibland hotar Kinas kritiker. Måltavlorna är ofta feminister och människorättsaktivister, men trollens attacker kan också riktas mot företag.
Trollkontona är oftast anonyma och bakom dem står främst unga, manliga universitetsstudenter som snabbt plockar upp utspel från exempelvis kommunistiska ungdomsförbundet och sprider dem i sina kanaler.
H&M i fokus
Det var det som hände när klädjätten H&M för ett knappt år sedan utsattes för en blixtsnabb påverkanskampanj. Influencers uppmanade då kinesiska konsumenter att bojkotta H&M. Det svenska klädföretagets ”brott” var att stödja ett krav på förbud mot tvångsarbete i Xinjiang.
För en utomstående liknar denna massmobilisering av en nätbaserad ”mobb”, och kraften i mobbens arbete, ett slags modern kulturrevolution, resonerar Kang Kechang, som är professor i journalistik på Hongkongs universitet.
Hur mycket stöd denna mobb har av kommunistpartiets ledning i Peking är svårt att slå fast. Men man kan i alla fall konstatera att den inte verkar invända mot trollfabrikens verksamhet.