Andrej Babis blev vald i oktober förra året på nationalistiska och invandringskritiska paroller. Hans nya missnöjesparti ANO fick starkt stöd. Socialdemokraterna tappade stort men blev ändå koalitionspartner i Babis regering. Han var dock tvungen att även uppvakta kommunisterna för att få tillräckligt stöd i parlamentet.
Trasslig inrikespolitik
Tjeckisk inrikespolitik efter 1989 har kännetecknats av trassliga regeringsbildningar, korruption och skandaler. Den tjeckiske presidenten Milos Zeman kritiserar EU:s sanktioner mot Ryssland med stöd av den österrikiske kanslern Sebastian Kurz. Splittringen inom EU har blivit allt tydligare i oenigheten i flyktingfrågan.
Påminnelser om splittring
Årsdagen av Praghändelserna fick dagens EU-ledare att påminna om hoten och splittringen inom unionen.
– För 50 år sedan krossade den Röda armén tjeckers och slovakers hopp om frihet och demokrati. Europeer måste nu tillsammans avvisa den våg av auktoritärt inflytande som underminerar våra samhällen igen, sa den belgiske Europapolitikern Guy Verhofstadt i ett uttalande.
Sinatradoktrinen
De dryga 20 år av kommuniststyre som följde efter invasionen krossades av kraften i sammetsrevolutionen. Bresjnevdoktrinen hade ersatts av Gorbatjovs Sinatradoktrin. Michail Gorbatjov lät de tidigare satellitstaterna gå ”sin egen väg”. Han trodde att det skulle leda till ett reformerat socialistiskt samhälle, som Pragvårens förkämpar förgäves försökte driva igenom.
Havels analys
Den förre presidenten, dramatikern och frihetskämpen Vaclav Havel hade sin syn klar om vad som besegrade kommunismen 1989.
”Kommunismen besegrades inte med militärmakt utan av livet självt, av den mänskliga anden, av samvetet, av varats och människans avsky för manipulation, av den brokiga naturlighetens, av den historiska mångfaldens och den mänskliga egenartens uppror mot den ideologiska likriktningens fängelse”.
Ödesmättat uttalande
1968 hade den socialdemokratiska regeringen under Tage Erlander hoppats på en ökad avspänning mellan öst och väst. SVT Nyheter har tagit del av ett ödesmättat uttalande, formulerat av den svenska regeringen den 21 augusti.
”Med bestörtning har vi denna morgon erfarit att Sovjetunionen och andra Warszawapaktsländer med militärt våld invaderat Tjeckoslovakien. Detta innebär att dessa länder avbryter den utveckling mot större frihet som pågått i Tjeckoslovakien och där vill återinföra en regim som för det tjeckoslovakiska folket representerar 20 års förtryck och ofrihet.
Regeringen har ”med varm sympati följt den tjeckoslovakiska utvecklingen i riktning mot större frihet. Vi har delat förhoppningen om framgång för denna utveckling som även kunde ha bidragit till att närma de europeiska folken i öst och väst till varandra”. Regeringen ser med djupt allvar på vad som nu inträffat och ger uttryck för det svenska folkets deltagande i den sorg och besvikelse som drabbat befolkningen i Tjeckoslovakien. Regeringen uttrycker förhoppningen att den tid trots allt icke skall vara avlägsen då frihet och mänskliga rättigheter skall få överhanden över våld och förtryck”.
Ökad spänning
Utrikesnämndens ledamöter ställde sig bakom regeringens uttalande med orden: ”Händelserna i Tjeckoslovakien har visat att spänningen i Europa snabbt kan öka. Det utgör återfall i metoder som vi hoppats aldrig mer skulle tillämpas i vår världsdel”.
Samma förhoppningar återfinns i dagens uttalanden från EU-ledare. EU-rådets ordförande Donald Tusk.
– Önskan om frihet och demokrati överlevde invasionen och är den grundval som enar Europa i dag, säger EU-rådets ordförande Donald Tusk.