USA:s högsta domstol har satt ”P” för delstaten Texas försök att å Trumps vägnar ogiltigförklara miljontals röster och därmed knuffa valsegern i Trumps riktning. Hans motståndare firar vad man ser som ett slut på presidentens juridiska fulspel, medan Trump svär att kämpa vidare.
En del av det är förstås att Trump, som vilken annan kandidat som helst, är i sin fulla rätt att kräva en laglig prövning. Att hans belackare tycker att han bara borde ha vikt sig och utan vidare accepterat nederlag är egentligen ovidkommande. Kan man inte föreställa sig att Biden hade utforskat alla lagliga möjligheter till prövning om rollerna var ombytta lider man av bristande fantasi.
Måste kämpa vidare
Den andra delen är att Trump bundit sig till rollen som snuvad segrare så hårt att han inte har något annat val än att löpa linan ut. Vi betraktare på avstånd varken kan eller bör göra anspråk på att veta vad som försiggår innanför skallbenet på presidenten. Vad han egentligen tror eller inte tror.
Lyckligtvis så spelar det heller ingen större roll. Trump har investerat så mycket politiskt kapital, och sålt in idén om den stulna segern så hårt till sina anhängare, att den enda hållbara vägen fram är att kämpa på. Ja, åtminstone om han ska kunna klamra sig fast vid en framtid i den politiska offentligheten. Kanske som presidentkandidat på nytt, kanske som politisk fixstjärna i något framtida medienätverk, eller kanske på något helt annat sätt.
Visar syn på domarna
Och Trump twittrar på. Värt att notera är hur han uttrycker sig om Högsta domstolen inför och efter deras väntade beslut om Texas-fallet.
Inför utslaget uttrycker Trump hopp om att domstolen ska visa ”vishet och mod”. I vilket fall låta det amerikanska folket enligt honom vinna i det kanske viktigaste fallet i USA:s historia. Efteråt beklagar Trump att domstolen inte visat prov på nyss nämnda egenskaper och att den verkligen har visat sig vara en besvikelse.
Trumps besvikelse kan till stor del härstamma ur hans syn på domstolen och särskilt då de tre domare han själv valt. Att han har gett dem ett riktigt tjusigt toppjobb och då förväntar sig att de ska stötta honom i vått och torrt. Trump har upprepade gånger uttryckt förhoppningar om att domstolen ska stötta honom, och delar av Trump-falangen inom det republikanska partiet har uttryckt hopp om att domarna, särskilt de tre Trumpvalda, ska leverera ett utslag till Trumps fördel.
Kan ha slagit tillbaka
Att få in tre domare i Högsta domstolen har varit en stor framgång för Trump och en seger för det republikanska partiet eftersom det är ett jobb livet ut om domaren så vill. Tråkigt nog för Trump innebär samma faktum att domarna inte alls – när de väl fått jobbet – behöver göra som han vill eftersom han inte heller kan sparka dem.
Ingen domare, ens de Trump själv valt, röstade nu i enligt med hans önskemål. Hade domstolen mot förmodan valt Trumps sida så hade den undergrävt rollen som oberoende instans, och bidragit till den redan växande politiseringen av dess roll. Ren självbevarelsedrift talar emot det, och det är farligt övermod att utmåla domstolen som ens lojala hantlangare.