De vill skriva ned grekiska skulder

Publicerad

En ny runda skuldnedskrivningar för Grekland kan krävas för att landet ska få bukt med sitt skuldberg, anser en växande skara beslutsfattare. Senast ut är den belgiske ECB-ledamoten Luc Coene.

Vårens historiska nedskrivning på 107 miljarder euro av Greklands skulder till privata långivare var otillräcklig, enligt Coene. Han tror det måste till mer, rapporterar Reuters med hänvisning till belgiska tidningar.

Coene ansluter sig därmed till vad analytiker på tongivande institutioner som Goldman Sachs och Fitch redan har sagt i veckan.

Ekonomiska krisen i Grekland

Omkring 70 procent av Greklands skulder utgörs i dagsläget av lån från euroländerna, ECB och IMF. De var till skillnad från privata långivare inte med på vårens skuldnedskrivning.

Snabblösning nobbas

IMF-chefen Christine Lagarde har i veckan också förklarat att något måste göras åt skuldproblemet.

– Ur IMF:s perspektiv väntar vi oss en riktig lösning, ingen snabblösning. Och det innebär förstås att skulden görs hållbar så snart det går, sade hon på en pressträff i onsdags.

Bara två dagar tidigare hamnade hon, inför öppen ridå, på kollisionskurs med eurozonens finansministrar om hur snabbt Grekland måste uppfylla målet om 120 procent av BNP i statsskuld.

Charles Dallara, chef för den internationella bankföreningen IIF, var arkitekt och pådrivande bakom den privata sektorns skuldnedskrivning i våras. Han tror att varken Tyskland eller ECB kan övertalas att gå med på göra eftergifter på lån till Grekland.

Varnar för åtstramningar

Dallara tror att euroländerna och IMF i stället måste sänka räntorna på nödlånen till Grekland till ett självkostnadspris, både för redan utbetalade och framtida lån.

– Redan nästa vecka skulle vara en bra startpunkt, sade han på ett seminarium i Aten i onsdags.

Han varnar samtidigt för följderna av de kraftiga åtstramningar – på 4,5 procent av BNP 2013 – som Grekland måste göra för att få nödlån. I stället vill han se en rejäl dos kapitaltillskott till grekiska banker, mer investeringsstöd från Europeiska investeringsbanken (EIB) och betydligt mer IMF-resurser för att dra landet ur recessionen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet