Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, säger att de två arresteringsorderna som utfärdades för Rysslands president Vladimir Putin och den ryska barnombudsmannen Maria Lvova-Belova för olaglig deportation av barn till Ryssland under kriget har bidragit till att några av dem återlämnats, rapporterar Reuters.

Det var i mars som Internationella brottmålsdomstolen utfärdade arresteringsorderna.

Kiev säger att 19 546 barn har deporterats och att siffran kan vara högre.

På onsdagen fördes åtta barn tillbaka till Ukraina från Ryssland och de av Moskva ockuperade områdena, enligt ett avtal som förhandlats fram av Qatar. Lubinets säger att Ukraina hittills har lyckats återfå 387 barn från Ryssland.

Moskva säger sig ha transporterat tusentals ukrainska barn till Ryssland i syftet att skydda minderåriga som övergivits i en konfliktzon.

Ukraina måste försvara sig på många fronter mot angriparen Ryssland. På webben pågår ett informationskrig där fakta står mot propaganda.

En av Ukrainas frivilliga soldater på det digitala slagfältet är svenske “Tulle” som är en del av det hemliga nätverket bakom nyhetssajten Inform Napalm.

Han jobbade under flera år för en myndighet i Ukraina och han har fått medalj för sin frivilliga insats under kriget.

På fredagen kom beskedet om att IOK tillåter ryska idrottare i OS i Paris, med vissa förbehåll. Ett beslut som tas emot med bestörtning i Ukraina.

– Beslutet att låta ryska och belarusiska idrottare gömma sig bakom en fejkad neutralitet är oansvarigt, säger idrottminister Matvij Bidnyj i ett uttalande.

Bidnyj öppnar för att Ukraina kan bojkotta OS och Paralympics, men det beslutet ska fattas senare.

Från ryskt håll är man inte heller helt positiv till beskedet. Framför allt för att de måste tävla under neutral flagg och att idrottare inte aktivt får stödja kriget om de ska vara med.

– Förutsättningarna är diskriminerande och går emot alla grundläggande principer inom idrotten, säger Rysslands idrottsminister Oleg Matytsin.

Ryska och belarusiska idrottare tillåts tävla i sommar-OS i Paris 2024. Det meddelade den internationella olympiska kommittén, IOK, i dag. De idrottare som lyckas kvalificera sig kommer dock att tävla under neutral flagg.

– Det är beklagligt, säger Hans von Uthmann, ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté till SVT Sport.

En frånskild trebarnsmamma som kräver att Ryssland avslutar kriget i Ukraina och friger politiska fångar. Det är en så länge Vladimir Putins enda rival inför presidentvalet i mars nästa år.

Ryssland har förlorat 337 220 man i Ukraina sedan invasionen den 24 februari 2022. Det rapporterar Kyiv Independent och hänvisar till ett uttalande från Ukrainas generalstab.

Ryssland ska också ha gjort stora materiella förluster. Bland annat uppger Ukraina att ryssarna förlorat över 5600 stridsvagnar och över 10 000 stridsfordon.

Siffrorna har inte kunnat verifieras av tredje part.

Rysslands president Vladimir Putin kommer att ställa upp i 2024 års presidentval. Det meddelade han på fredagen, enligt den statliga nyhetsbyrån TASS.

- Jag kommer inte att dölja det för er – jag har haft olika tankar vid olika tidpunkter, men nu är tiden inne då ett beslut måste fattas. Jag kommer att kandidera till posten som president för Ryska federationen, sade han efter en prisceremoni för arméns personal i Kreml.

Vladimir Putin blev president för första gången 1999 när den dåvarande presidenten Boris Jeltsin avgick. Putin hade då varit landets premiärminister i bara fyra månader.

Han vann sedan sitt första val år 2000 efter att ha kammat hem 53 procent av rösterna. Även valet efter, 2004, vann Putin.

Nästa val han ställde upp i var 2012 och nu hade mandatperioderna utökats till sex år. Detta efter konstitutionella ändringar som Putin själv hade orkestrerat. Politiska protester bröt då ut i landet. Samtidigt höjdes straffen kring just den typen av politiska missnöjesyttringar.

2020 genomfördes ytterligare ändringar i landets konstitution vilka tillät Putin att ställa upp i ytterligare två presidentval från och med 2024. Samma år skrev han också under en lag som ger livstids immunitet till före detta presidenter.

Minst två civila personer dödades i ryska anfall mot Ukraina under natten till fredag, enligt ukrainska uppgifter.

De ryska invasionsstyrkorna avfyrade totalt 19 kryssningsrobotar mot Ukraina, enligt det ukrainska flygvapnet. 14 av dessa uppges ha blivit nedskjutna av det ukrainska luftvärnet. Robotarna riktades framför allt mot huvudstadslänet Kiev och Dnipropetrovsk lite längre österut.

Det svenska artillerisystemet Archer används nu skarpt i strider i Ukraina. SVT:s Ukrainateam besökte ett förband som använder systemet – och var med vid en eldgivning.

En civilperson ska ha dött och fyra skadats i en rysk missilattack, uppger regionens guvernör Serhiy Lysak på Telegram.

De skadade har förts till sjukhus och två av dem ska ha allvarliga skador.