Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Förra året stämde Ukraina Ryssland i den Internationella domstolen i Haag, för att ha "vänt upp och ner" på folkmordskonventionen
Detta efter att Ryssland invaderat Ukraina år 2014 med motiveringen att Ukraina utförde folkmord på rysktalande invånare.
I måndags återupptogs förhandlingarna, som väntas pågå mellan 18-27 september.
Ukrainas säkerhetstjänst sa på fredagen att de avslöjat ett militärt ungerskt spionnätverk som försökt hitta svagheter i det ukrainska försvaret vid landets västra gräns.
Ungerns utrikesminister Peter Szijarto säger att man ännu inte informerats om detta av Ukraina.
– Detta bör ses som ukrainsk propaganda som borde tas med försiktighet. Så fort vi får någon officiell information så kan vi hantera detta, säger han till ungerska ATV.
Ryssland har sedan den påstådda vapenvilan infördes igår inte som vanligt utfört några drönarattacker mot Ukraina, säger en talesperson för det ukrainska flygvapnet till Ukrainska Pravda.
Ryssarna ska dock ha fortsatt att utföra angrepp vid frontlinjen i norra Sumyregionen med glidbomber, bland annat samtidigt som Segerdagsparaden pågick i Moskva.
Ukraina och Ryssland anklagade under gårdagen varandra för hundratals attacker vid fronten. Ukraina har kallat den av Ryssland ensidigt utlysta vapenvilan för en fars och en teater.
Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man avslöjat vad de beskriver som ett ungerskt militärt spionnätverk i landet.
Två personer som ska ha rekryterats av Ungerns underrättelsetjänst för att utföra handlingarna har gripits och åtalats för högförräderi.
Båda ska tidigare ha varit anställda av den ukrainska militären.
”Uppgiften var att samla in information om den militära säkerheten i Transkarpatien-regionen, söka efter sårbarheter i regionens mark- och luftförsvar och studera lokalinvånarnas sociopolitiska åsikter: i synnerhet scenarier för deras beteende om ungerska trupper går in i regionen”, skriver SBU.
I dag den 9 maj firas den ryska Segerdagen. På plats för firandet i Moskva, där man som vanligt ska hålla en militärparad, är flera världsledare, bland annat Kinas Xi Jinping.
Ryssland har med anledning av firandet ensidigt utlyst en tre dagar lång vapenvila, en som de själva ska ha brutit mot hundratals gånger under gårdagen enligt Ukraina.
Ukraina, som den 11 mars gick med på USA:s förslag om en komplett vapenvila i 30 dagar, har kallat Rysslands vapenvila för en teater och ”en fars”.
Den amerikanske presidenten manar ännu en gång till en 30 dagar lång vapenvila mellan Ukraina och Ryssland. Det skriver Donald Trump på sina sociala medier.
”Om vapenvilan inte respekteras kommer USA och dess partner att införa ytterligare sanktioner”, skriver han.
Strax efter uppmaningen säger Ukrainas Zelenskyj att han pratat med Trump och står bakom förslaget, ett som Ukraina accepterade redan i mars.
”Ukraina är redo för ett fullständigt eldupphör i dag, från och med nu – i 30 dagars tystnad.”
Även statsminister Ulf Kristersson har uttryckt sitt stöd för vapenvilan, i ett X-inlägg från JEF-toppmötet i Oslo.
Efter EU:s informella utrikesministermöte i Warszawa uttalar sig EU:s utrikeschef Kaja Kallas vid en presskonferens på torsdagen.
Där uppger hon att EU på fredagen väntas ge de slutgiltiga godkännandet för en krigsbrottstribunal, med siktet inställt på att ställa de ansvariga bakom Rysslands beslut att invadera Ukraina inför rätta,
– Det kommer att utkrävas ansvar för de brott som begåtts, även av dem som verkligen startat det här kriget, säger Kallas.
Tanken bakom EU:s tribunal är att pröva beslutet att invadera Ukraina som ett aggressionsbrott, vilket internationella brottmålsdomstolen, ICC, inte prövar.
En rad videoklipp av när ryska soldater avrättar ukrainska krigsfångar har cirkulerat på sociala medier under kriget. Ukrainska myndigheter utreder för närvarande totalt 268 sådana avrättningar, uppger en åklagare för Ukrinform.
208 av fallen ska ha ägt rum på slagfältet. De övriga ska bland annat ha dödats i en explosion på ett fängelse i Olenivka 2022.
Enligt åklagaren har man sett en tydlig ökning. Han jämför antalet 2023 och 2024 – 11 respektive 149 fall.
– Hittills i år har 51 redan blivit avrättade, säger han.
SVT Nyheter har tidigare rapporterat om flera av fallen. FN har även uttryckt en oro över ökningen av antalet fångavrättningar.
Två personer sköts till döds i Sofiivska Borshchahivka, en förort till Kiev, under eftermiddagen, skriver polisen på Telegram. En ensam gärningsman har gripits för dådet.
Det finns inga uppgifter om någon koppling till Ryssland.
Minst 209 ukrainska civila dödades i april, skriver FN i en ny rapport. Åtminstone 1 146 skadades.
Det är det högsta antalet civila dödsoffer i Ukraina sedan september. Antalet dödade (19) och skadade (78) barn var samtidigt det högsta sedan juni 2022.
Förklaringen är de intensifierade ryska robotattackerna mot ukrainska storstäder.
”Kryvyj Rih, Sumy, Dnipro, Zaporizjzja, Kiev och Charkiv utsattes för förödande attacker”, säger Danielle Bell, chef för FN:s Ukrainauppdrag.
23 procent av offren träffades av korträckviddiga drönare nära fronten, särskilt i Chersonregionen. Ukraina har under hösten larmat om systematiska drönarattacker mot civila där.
