Foto: Helena Risinger/ SVT Design.Visa alla (2)
Visa alla (2)

Efter nedskjutningen: Nato rustar i Turkiet och Medelhavet

Uppdaterad
Publicerad

Efter nedskjutningen av det ryska attackflygplanet planerar Nato att utöka sitt militära stöd till Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg säger att planerna inte har något samband med flygplansincidenten.

Fortfarande är det oklart vad åtgärderna från Natos medlemsländer blir. De ska vara färdiga om några veckor, enligt Natos utrikesministrar nu i veckan. Danmark vill skicka marina stridskrafter till Medelhavet och Storbritannien vill skicka stridsflyg till flygbasen Incirlik i Turkiet. Men Natochefen Jens Stoltenberg har tonat ner att åtgärderna har samband med nedskjutningen av det ryska planet.

– Det här är något som vi har arbetat med långt innan förra veckans incident. Det har inget med händelserna förra veckan att göra eftersom det är något som vi har beslutat om och arbetat med i flera år. Så vi kommer att fortsätta att vidta säkerhetsåtgärder för Turkiets räkning, sa han.

Samband med nedskjutna planet

Dock säger flera säkerhetspolitiska experter som SVT Nyheter talat med att det finns ett samband med det nedskjutna ryska attackflygplanet.

– Jag tror att Natos insatser främst hänger samman med flygplansincidenten, säger professor Gülnur Aybet, säkerhetspolitisk expert på Centre for Security Studies vid Bahçeşehiru universitetet i Istanbul.

Kaan Korkmaz som är analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI håller med.

– Det finns sannolikt ett samband, säger han.

”Demonstration av Natos avskräckningsförmåga”

Troligtvis skickar de allierade fler stridsflygplan och fartyg. Nato har under än längre tid argumenterat för ett starkare flygförsvar i Turkiet. Gülnur Aybet säger att åtgärderna är en tydlig maktdemonstration.

– Vi ser nu en demonstration av Natos avskräckningsförmåga i söder. Det här kommer som ett svar för att försvara Turkiet, en Natoallierad, men också som ett led i krishanteringen i regionen, säger hon.

Ökad spänning

Det var förra veckan som turkiskt stridsflyg sköt ner ett ryskt attackflygplan. Det ska ha kränkt turkiskt luftrum i 17 sekunder. Det ryska attackplanet ska ha varnats tio gånger innan det blev nedskjutet enligt turkiska myndigheter. Det ryska planet var på väg att bomba i Syrien. Ryssland förnekar kränkningen och den ryska piloten har sagt att han aldrig varnades.

– Incidenten har ökat spänningarna mellan Ryssland och Turkiet. Det finns en risk för att spänningarna ökar ytterligare, vilket kan komma att begränsa möjligheterna för det internationella samfundet att bekämpa IS men också att nå en lösning på Syrienkonflikten, säger Kaan Korkmaz på FOI.

Tyskland och Frankrike vill också skicka stridsplan till Turkiet

Nu vill även Tyskland och Frankrike stationera flygplan på flygbasen Incirlik enligt uppgifter i turkisk media. USA har redan stridsflyg där. Jaktplanen F-15 flyttades dit efter de första ryska kränkningarna av turkiskt luftrum i oktober. Även attackplanen A-10 finns där.

– Det är en stor flygbas nära den syriska gränsen. Den är viktig för att den underlättar för USA och andra länder att genomföra flygoperationer i Syrien i kampen mot IS, säger Kaan Korkmaz.

Omkring 70 taktiska kärnvapen på flygbasen Incirlik

USA har omkring 200 taktiska kärnvapen i Europa enligt Matthew Kroenig som är säkerhetspolitisk expert på Georgetown universitetet i Washington. Enligt FOI finns de i Tyskland, Italien, Turkiet, Nederländerna och Belgien. Det är ”frifallande bomber” av typen B61 som kan bäras av vissa av NATO:s flygplanstyper F-16 och Tornado.

På flygbasen i Incirlik i Turkiet finns omkring 70 amerikanska B61-bomber, enligt FOI.

– Turkiet är en viktig spelare som tas på allvar i Nato. Det är oklart om det turkiska flygvapnet är certifierat av USA för att bära B61. Men det är viktigt för Turkiet att ha kvar dem på sitt territorium, eftersom det understryker Turkiets koppling både till USA och NATO, säger Mike Winnerstig som arbetar särskilt med amerikansk säkerhetspolitik på FOI.

Just nu pågår en uppgradering av B61 till en ny modell. Men den ska vara klart först omkring 2020 enligt amerikanska PBS.

Natos södra flank

Natolandet Turkiets militärmakt är stor. De har nästan en halv miljon militärer. Det är bara USA som har fler militärer i Nato. Turkiets kostnader för militären har ökat med 8,8 procent 2006 till 2014, enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. Det är bara Polen, Estland och Norge som har haft en större ökning i Nato under den perioden.

– Turkiet är det land i Nato som har den näst största försvarsmakten efter USA och utgör Natos södra flank. Turkiets geografiska läge är strategiskt viktig eftersom det ligger mellan Europa och Mellanöstern och även angränsar till Ryssland, säger Kaan Korkmaz.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Turkiet sköt ned ryskt stridsflygplan

Mer i ämnet