Sanktionslättnader mot ekonomiska transaktioner, underlättad import och export, samt återöppnandet av en ammoniakpipeline. Så lyder Rysslands officiella krav för att åter förnya spannmålsavtalet mellan Ryssland, Ukraina och FN.

Men det kan finnas flera andra motiv bakom beslutet, tror överstelöjtnant Peter Lidén.

– Korruption på hög nivå kan spela en roll här. Utspelet kan vara ett sätt för statsledningen att tjäna sina egna intressen.

Hamnar inte längre skyddade

En omedelbar konsekvens av att Kreml inte förnyade sitt spannmålsavtal är att Ryssland inte längre förbinder sig att avstå attacker mot infrastruktur för export av spannmål. Tidigt efter att avtalet löpt ut attackerades spannmålsterminaler i Odessas hamnar.

– Det tjänar dessutom syftet att eliminera ukrainsk exportkapacitet. Ryssland har flera miljoner ton spannmål och gödningsmedel som de kan sälja till ett högre pris om de röjer konkurrensen, säger Peter Lidén.

Hur sannolikt att Turkiet kliver in?

Ett möjligt scenario är att Turkiet går in och skyddar Ukrainas fraktfartyg genom att ta över ansvaret att lotsa dem genom minfälten i Svarta havet. Trots att lösningen sannolikt skulle underlätta Ukrainas viktiga spannmålsexport finns det några saker som talar mot den.

– För det första skulle det innebära en potentiell konfrontation mellan Ryssland och Nato, eftersom Ryssland vill markera att det blir en skillnad nu när deras del av avtalet inte är förnyat. För det andra så skulle det innebära ett stort ansvar som kräver stora resurser från Turkiet. Det är inte säkert att de vill ta på sig det, säger Peter Lidén.

Ett annat scenario skulle kunna vara att gå via FN för att skydda transporterna.

– Den tredje avtalssignatären, FN, skulle förstås också kunna försöka återta relevans genom att låta generalförsamlingen ge uppdrag åt en stat eller annan aktör att skydda och eskortera sjöfarten.

Hör varför Turkiet spelar en nyckelroll i konflikten i videon.