Strax utanför Puerto Ordaz i östra Venezuela flyter floden Caroní ut i Latinamerikas tredje störst flod, Orinoco. Vattenmassorna här på gränsen till den venezuelanska delen av Amazonas är enorma. Dammarna, en av dem den sjunde största i världen, och kraftverken är hjärtat i Venezuelas elproduktion.
På grund av uteblivet regn har vattennivån i dammarna de senaste månaderna sjunkit så dramatiskt att man har tvingats att minska elproduktionen kraftigt. För någon vecka sedan uppgifter som sade att en nivåsänkning i Guri med ytterligare två meter skulle innebära att kraftverken måste stängas helt. Då skulle det bli snudd på helt svart i Venezuela.
Nu är det bara svart ibland. Beroende på läget i dammen är de flesta i Venezuela utan ström mellan två och fyra timmar om dagen. Ingen ström till kylen, läxläsning vid stearinljus och svart i TV-rutan för de mindre bemedlade. Ingen luftkonditionering och datorer som slocknar för medelklassen.
För småföretagaren kallad ”Papi”, som har en liten köttbutik, betyder elransoneringen att temperaturen i hans kylrum stiger kraftigt under några timmar varje dag, och att köttets hållbarhet minskar påtagligt. Under SVT:s besök i området är det 35 grader varmt.
Många stölder
Men elbristen ställer också till det för Venezuelas tunga industri. Både stål– och aluminiumtillverkningen i området slukar enorma mängder elström. Det jättelika stålverket Sidor med över 20.000 anställda är nu stängt, delvis, säger vissa, helt, säger andra.
– Om stålverket drar igång produktionen för fullt slocknar lamporna i resten av landet, säger en presskontakt som vill vara anonym.
Dessutom, säger en anonym arbetare, stjäl de anställda allt de kommer åt. Koppar går lätt att sälja.
– Du trycker på startknappen, men inget händer, så upptäcker du att 300 meter elkabel har försvunnit.
– Stålverkets ledning, säger en annan, är ett ormbo av inkompetens och korruption.
”Dåligt ledarskap”
Visst, det har regnat för lite, säger en kraftverksingenjör. Men dåligt ledarskap, brist på långsiktig planering, underhåll och investeringar är de största problemen. Förutom att en massa pengar som borde ha gått till investeringar bara har försvunnit.
Alla vet förstås vad som behöver göras. Men ett okorrumperat och demokratiskt Venezuela där staten och kapitalet, fattiga och rika samarbetar för allas bästa har aldrig funnits. Vägen dit är mycket, mycket lång.