Det var en ljummen dag i Georgia för några veckors sedan. Atlanta var avspärrat från flygplatsen fram till Martin Luther Kings viloplats. Joe Biden stod i solen, hyllade en amerikansk hjälte men avgörande personer saknades vid presidentens sida.
Centrala personer inom Georgias medborgarrättsrörelse kom inte för att lyssna till presidentens tal om viljan att stärka rösträtten i USA. Uppfattningen var att besöket kom alldeles för sent, att den kanske viktigaste frågan för de svarta väljarna hade nedprioriterats av en administration stressad av fallande opinionssiffror. Och där och då, när det redan stod klart att Biden inte skulle få med sig sina egna partikamrater i senaten i kampen för att stärka möjligheterna att rösta, var besöket i Atlanta mer av symbolisk och ceremoniell betydelse utan politisk kraft.
Stödet från svarta väljare
I valet 2020 röstade nästan 90 procent av de svarta väljarna på Joe Biden. På många sätt lyfte de Biden till segern. Och under valrörelsen talade Biden om och om och behovet att genomföra en omfattande polisreform och att stärka möjligheterna att rösta. Budskapet tolkades som ett löfte och efter mordet på George Floyd fanns en samling bland de svarta väljarna och krav på förändring som USA inte upplevt på många decennier.
Men båda reformerna fastnade i kongressen och Biden ägnade istället främst sin tid åt att driva igenom ett omfattande covidstöd och att lägga grunden till de reformer som skulle forma hans politiska arv. Visst, den omfattande satsningen på amerikansk infrastruktur gick igenom, men välfärdsreformen stoppades och det intensiva fokus som frågorna upptog visade upp ett djupt splittrat parti som Biden inte kunde hålla samman. Och löftena till de svarta blev till kostsamma tillkortakommanden.
Förlorat förtroende
Under Joe Bidens första år som landets 46:e president har han inte sällan gett ett energifattigt intryck, som ofta signalerat brist på handlingskraft. Hans opinionssiffror är svaga och väljarna ute i de amerikanska delstaterna känner knappast av att ekonomi går på högtryck igen, men däremot svider de skyhöga bensinpriserna som är upp 50 procent på ett år.
Inflationen är inte bara ett begrepp här, det är en sanning var gång amerikanen besöker matbutiken. Mitt i kaoset kring Joe Biden har han fått möjligheten att förflytta diskussionen – åtminstone för ett ögonblick – och uppfylla ett av sina vallöften: att utse den första svarta kvinnan, som tar plats i Högsta domstolen. Det är en liten gåva tillbaka till de ”glömda svarta väljarna”, som demokraterna så innerligt behöver stöd från för att inte förlora båda kamrarna i mellanårsvalet.
Men först ska den blivande HD-domaren godkännas av kongressen. Joe Biden har i den politiska tideräkningen kort tid på sig att samla sitt parti och leda landet under ett stormigt valår, där besvikelserna varit fler än framgångarna. Som president är ett 40-procentigt stöd i förtroendemätningarna ingenting att bygga en valrörelse på.