Enligt lagförslaget hindras kandidater som redan har tjänstgjort under de två föregående mandatperioderna från att ställa upp. Om lagen godkänns av interimspresidenten Jeanine Áñez kan alltså den tidigare presidenten Evo Morales inte ställa upp igen.

Áñez har sagt att hon kommer att underteckna lagen, men hon har inte sagt när detta ska ske.

Kongressen måste dessutom utse sju personer till en ny valdomstol eftersom de förra ledamöterna avsattes, anklagade för att ha manipulerat valresultatet.

Samtal med proteströrelsen

Övergångsregeringen har inlett samtal med representanter för proteströrelsen i landet. Inför samtalen röjde demonstranter undan vägblockader som de placerat ut i flera städer.

Nyval ses som avgörande för att få ett slut på oroligheterna i landet. Den senaste tidens våldsamma protester är landets värsta politiska kris på många år och har fördjupad sprickorna mellan ursprungsbefolkningen på landsbygden, som står bakom Morales, och Bolivias medel- och överklass, som främst bor i städerna.

Presidenten lämnade landet

Protesterna i Bolivia har pågått i en månad. Det som utlöste dem var presidentvalet den 20 oktober, då Evo Morales säkrade en fjärde mandatperiod med minimal marginal. Morales motståndare hävdade valfusk, och trycket fick presidenten att den 12 november avgå och ta sin tillflykt till Mexiko.

Den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS har funnit oegentligheter i valresultaten.

Över 30 personer har dödats i samband med protesterna och flera hundra har skadats.