Bolivias före detta president Evo Morales. Han avgick från sin post söndagen den 10 november 2019 efter bland annat uppmaningar från militären och krav från oppositionen. Foto: Juan Karita/AP Photo/TT

Detta har hänt: Presidentkrisen i Bolivia

Uppdaterad
Publicerad

Bolivias president Evo Morales meddelade sin avgång söndagen den 10 november 2019 efter veckor av protester och anklagelser om valfusk. Missnöjet sträcker sig så långt tillbaka som till 2016 då Morales förlorade en folkomröstning om att få göra en fjärde mandatperiod som president.

  • 21 februari 2016: Bolivias president förlorar folkomröstningen om huruvida han kan få ändra grundlagen för att kunna ställa upp i val för en fjärde mandatperiod som president. En korruptionsskandal skakar landet inför själva folkomröstningen, som sedan slutar med resultatet 51,3 procent som röstar nej och 48,7 procent som röstar ja, enligt de officiella röstsiffrorna.
    Morales valdes som president första gången i december 2005, som den förste från ursprungsbefolkningen på posten. Därefter väljs han om två gånger med klar majoritet.
Invånarna i Bolivia folkomröstar om en ändring av konstitutionen som ska göra det möjligt för Evo Morales att bli omvald en fjärdegång som president i landet. Foto: Juan Karita/AP Photo/TT
  • 19 december 2016: Morales säger att han kan komma att ställa upp för omval 2019, trots att han förlorade folkomröstningen i februari.
  • 20 oktober 2019: Presidentval hålls i Bolivia och Morales är nära att säkra en fjärde mandatperiod. Utmanaren Carlos Mesa anklagar regeringen för att fuska med rösträkningen då han inte vill att Morales blir vald i första omgången, då minst 50 procent av rösterna krävs. När 97 procent av rösterna är räknade leder Morales med 9,42 procentenheter mot Mesas, enligt Reuters.
  • 30 oktober 2019: Våldsamma politiska protester skakar Bolivia efter att landets valmyndighet stoppade rösträkningen utan förvarning den 20 oktober. När den återupptogs ett dygn senare hade Morales försprång ökat så mycket som krävs för att kunna kamma hem segern i första valomgången. Bolivias utrikesminister Diego Pary ber den mellanstatliga samarbetsorganisationen OAS (Organization of American States) granska rösträkningen för att reda ut anklagelserna om valfusk.
  • 10 november 2019: Sent på söndagskvällen kommer beskedet om att Evo Morales avgår som landets president efter flera veckors protester. Detta efter att militären uppmanat honom att avgå. SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler säger att det är ”svårt att kalla det för något annat än en kupp”. Tidigare hade Morales gått med på OAS:s rekommendationer om ett nyval.
  • 11 november 2019: Morales beviljas asyl i Mexiko och meddelar själv att han lämnar sitt hemland för att söka skydd då det är fortsatt oroligt i Bolivia.
  • 12 november 2019: Morales landar i Mexiko City vid klockan 18 svensk tid efter en lång flygresa som har dragit ut på tiden. Flera länder vägrade låta planet som Morales åkte i passera deras luftrum.
    I Bolivia fortsätter gatuprotesterna samtidigt som parlamentet träffas för att försöka svära in senatens vice ordförande Jeanine Añez som interimspresident. Det slutar med att Añez utropar sig till tillförordnad president. I parlamentet är det inte tillräckligt många ledamöter närvarande för att fatta ett giltigt beslut.
Den före detta president i Bolivia, Evo Morales, får asyl i Mexiko och flyr till Mexiko City för att söka skydd från sitt oroliga hemland. Foto: Eduardo Verdugo/AP Photo/TT
Senatens vice ordförande Jeanine Añez vinkar från balkonen på Quemadopalatset i La Paz efter att ha utropat sig som landet interimspresident, tillförordnade president. Foto: Aizar Raldes/AFP/TT
  • 13 november 2019: Utrikesdepartementet avråder svenskar från att resa till Bolivia såvida det inte är nödvändigt. UD hänvisar till det försämrade säkerhetsläget i landet och avrådan gäller tills vidare, vilket meddelas via departementets hemsida.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer