Den belgiska kommunen Molenbeek-Saint Jean i Bryssel-regionen har beskrivits som europeisk huvudstad för IS-rekrytering och terror. Flera av de skyldiga till attentaten i Paris och Bryssel har växt upp eller bott där. I en del kvarter har 80 procent av invånarna bakgrund från muslimska länder i norra Afrika eller Mellanöstern. Samtidigt är både arbetslösheten högre än i övriga landet och droghandel och kriminalitet är omfattande.
Av de uppskattningsvis 400 personer som rest från Belgien för att delta i terrorgruppen IS krigföring i Syrien och Irak, så har många kommit från Molenbeek.
– Vi har nu 57 radikala och våldsbenägna islamister i Molenbeek, registrerade av våra nationella myndigheter, och det är färre än vad vi hade för ett år sen, säger den liberala borgmästaren Francoise Schepmans.
Fler poliser och stängda moskéer
Kommunen och borgmästaren kritiserades efter attentaten för ett år sen, inte minst från flamländska politiker, för att de fransktalande i Bryssel inte hade bättre kontroll på terrormisstänkta. Nu säger borgmästaren att fler poliser finns på plats i stadsdelen och att kontrollen ökat. Fem moskéer har helt stängts, eftersom de setts som centraler för rekrytering av IS-krigare.
Men kommunen Molenbeeks samordnare mot radikalisering ger en mörkare bild. Olivier Vanderhaegen vittnade i början av mars inför det belgiska parlamentets kommission, som utreder terrordåden 2016.
Rekrytering pågår fortfarande
– Antalet ungdomar i Molenbeek som är beredda att lyssna på radikala och våldsamma budskap ökar, anser Olivier Vanderhaegen.
Även om antalet IS-resenärer till Mellanöstern har minskat, så fortsätter rekryteringen i Molenbeek bland vissa unga, och kopplingen är fortsatt stark till ungdomar som är indragna i kriminalitet och droghandel, enligt Olivier Vanderhaegen.
Också den svenske terrorforskaren Hans Brun har liknande intryck.
– Att det just nu är lite lugnare, med färre IS-resenärer, det beror ju på att det går dåligt för IS. Men idéerna finns kvar och attraktionskraften för en del. Det tar tid innan en ideologi försvinner, enligt terrorforskaren Hans Brun.
Skolelever har minnesceremoni
På ettårsdagen av terrorattentaten i Bryssel kommer skolelever i Molenbeek att delta i en minnesceremoni på kommunens rådhustorg, för att minnas de som dog i attentaten.
I ett av många projekt i Molenbeek får ungdomar spela improviserad teater. Läraren Xavier berättar att efter attentaten mot satirtidningen Charlie Hebdo så var det många ungdomar som tyckte att det var inte mer än rätt att de som ritade satirteckningar av Allah och förlöjligade religionen utsattes för attentat. Men efter terrordåden i Bryssel var reaktionerna annorlunda.
– Nu var det också muslimer som drabbades, dödades och skadades, kanske grannar och ungdomarna uppfattade det som oskyldiga offer. Nu har vi kunnat diskutera öppnare om vad våld verkligen betyder, berättar Xavier för radio- och tv-stationen RTBF.
Många invånare i Molenbeek tycker att de alla dras över en kam, att alla framställs som terrorister av myndigheter och medier. Ungdomar känner sig trakasserade och flera moskéer har klagat på den ökade polisövervakningen vid moskéerna, men klagomålen har polisledning och landets justitieminister tillbakavisat.
Fortsatta terrorlarm
Terrorlarmen fortsätter i Bryssel. Nyårsnattens fyrverkeri över centrala Bryssel ställdes in, på grund av farhågor för terrordåd mot folksamlingar. I januari genomförde polisen razzior mot flera lägenheter och lokaler i stadsdelen Molenbeek i jakten på vapen och sprängämnen, men efteråt förklarade polisen att de inte hittat något denna gång.