Folkomröstningen hålls på söndag. Den beslutades i all hast och med stor majoritet i förra veckan av det ryskdominerade regionalparlamentet på Krim. 58 procent av halvöns befolkning är rysk, fast Krim tillhör Ukraina. Men väst anser den olaglig.

EU väntar nu på vad som ska ske efter söndagens omröstning. Man har redan tagit fram ett paket med straffåtgärder, sanktioner, som skulle kunna beslutas redan på måndag.

Det handlar om inreseförbud och frysning av tillgångar inom EU för dem som är skyldiga till att Ukrainas suveränitet har kränkts genom en invasion av Krim.

Allvarlig skärpning

President Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov väntas undantas för att man ska ha någon att förhandla med.

Det är nyhetsbyrån Reuters som citerar material som läckt ut från EU:s överläggningar.

Enligt förbundskansler Angela Merkel blir det istället stats- och regeringscheferna som kan bestämma om sanktioner vid ett toppmöte nästa vecka. Det sa hon på en presskonferens i Warszawa på onsdagseftermiddagen.

Detta innebär under alla omständigheter början till en allvarlig skärpning av läget i Europa. Man kan utgå från att Ryssland svarar med andra motåtgärder. Ett slags ställföreträdande krig som handlar om att sanktioner kan startas.

EU:s krav är att Putin drar tillbaka sina trupper på Krim och att han deltar i förhandlingar om halvön. Om han inte gör detta kan EU ytterligare skärpa sina straffåtgärder.

Radikala åtgärder

Då kan det bli tal om så radikala åtgärder som att frysa handel med Ryssland. Än så länge har man inte planerat att frysa Putins egna tillgångar i västländer (inklusive Schweiz), men detta kan komma i nästa steg.

Men samtidigt är alla medvetna om att om dessa sanktioner börjar gälla – ja, då minskar möjligheterna för väst och Ryssland att förhandla.

De som satt upp affischen med hakkorset i valkampanjen syftar på att det i den nya ukrainska regeringen i Kiev finns med partier och grupper som har rötter i nynazistiska och nyfascistiska rörelser. Ryssland ser dessa grupper som ett hot mot de ryskspråkiga i Ukraina.

Det blir en folkomröstning som enligt arrangörerna ska avgöra Krims öde. Men problemet är att väljarna inte har två verkliga alternativ.

Lyder inte så

Nu finns det ett alternativ där man röstar för en återförening med Ryssland. (Ukraina överfördes 1954 till Ukraina från den ryska delen av Sovjetunionen). Men det andra alternativet är inte, som man skulle kunna tro, att behålla den situation som rådde till för någon vecka sedan.

Det andra alternativet lyder inte så. Det handlar istället om att man röstar ja till att en grundlag från 1992 ska börja gälla och att Krim ska ha status som en del av Ukraina.

1992 års grundlag var något som övergavs av mycket snart av den 1991 nybildade ukrainska staten. Förslaget går alltså tillbaka till det som gällde mycket långt innan ryskvänliga militärgrupper i februari i övertog över Krim.

Författningen från 1992 kan tolkas som att Krim i framtiden får stora rättigheter att, som en oberoende enhet inom Ukraina, bestämma vilken väg man ska gå och att man i framtiden kan välja vem man vill samarbeta med – inklusive Ryssland.

Luta sig mer åt Ryssland

Reglerna påminner om det som Ryssland har talat om som en lösning för de östra och södra delarna av Ukraina: En utökad självstyrelse som kan göra att de ukrainska regionerna med ett starkt ryskt inslag i befolkningen kan luta sig mer åt Ryssland än åt den ukrainska centralregeringen i Kiev.

I praktiken skulle alltså Ryssland om dessa tankar förverkligas få ett stort inflytande i Ukraina i framtiden.

Att återgå till det stadium som avbröts för ett par veckor sedan går inte enligt valsedeln. Ett sådant valalternativ finns inte.

Men det finns ännu större problem med valet. Det kommer inte att godkännas enhälligt världen över.

Inga rättigheter

Det regionala parlamentet på Krim har nämligen inga rättigheter att utlysa en sådan folkomröstning. Det kan bara ske i samförstånd med den ukrainska centralregeringen i Kiev.

USA, EU och G7-länderna kallar omröstningen olaglig och det gör också den ukrainska regeringen. Dessutom har ordföranden i den stora konflikthanteringsorganisationen OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) gått ut och förklarat att folkomröstningen är olaglig.

Han heter Didier Burkhalter och är dessutom det neutrala Schweiz president och utrikesminister. Han tycker likadant som en rad folkrättsexperter som har yttrat sig.

OSSE har förgäves försökt sända inspektörer till Krim för att kontrollera om den ryska majoriteten på halvön är hotad av minoritetsfolk, vilket Ryssland hävdar.

Hindrat obeservatörer

De ryska ”självförsvarstrupperna” – som inte är rysk militär, försäkrar Moskva – har hindrat OSSE-observatörer från att beträda Krim.

Nu meddelar OSSE dessutom att man inte vill uppträda som valobservatör eftersom det handlar om en folkomröstning som i sin nuvarande form är olaglig.

Folkomröstningen har utlösts på kort tid och en sådan omvälvande förändring kräver noggranna utredningar och överläggningar, vilket inte har skett, menar Burkhalter.