En demonstrant viftar med EU-flaggan bredvid pappfigurer föreställande Facebook-grundaren Mark Zuckerberg – en av många protester mot politisk desinformation i sociala medier. Foto: TT/AP

EU:s krav på sociala mediebjässarna: Skärp insatser mot desinformation

Publicerad

Desinformation, falska nyheter och politisk nätpropaganda är heta ämnen inför det stundande EU-valet. Flera nätbjässar har anslutit sig till en uppförandekod i EU:s regi – nu kommer EU:s sista analys av det arbetet innan valet.
”Mer måste göras för att stärka deras tjänsters integritet, inklusive annonstjänsterna”, säger kommissionen i sitt uttalande.

När EU-kommissionen i januari publicerade sin första rapport om ”Uppförandekoden mot desinformation” – eller snarare om hur en rad nätbjässar som frivilligt anslutit sig till regelverket levt upp till det – var det med en brådskande varning.

– Med tanke på att EU-valet närmar sig är alla framsteg i kampen mot desinformation välkomna, sade Julian King, EU-kommissionär med ansvar för säkerhetsfrågor.

– Men vi måste nå längre före maj, och göra det snabbare.

Sedan dess har det kommit månatliga uppdateringar om utvecklingen. På fredagen presenterade så kommissionen sin sista bedömning innan EU-valet den 26 maj. I den kommenterar kommissionen inrapporterat arbete från Facebook, Twitter och Google utifrån den gemensamt fastslagna uppförandekoden.

Båda ris och ros

Kommissionen välkomnar det senaste uttalandet ”robusta åtgärder” som de tre it-bjässarna har vidtagit mot manipulation via deras plattformar, och noterar de fortsatta framstegen mot ökad transparens. Samtidigt levererar kommissionen kritik.

”Mer måste göras för att stärka deras tjänsters integritet, inklusive annonstjänsterna”, heter det.

”Vidare saknar den tillgängliggjorda datan den nödvändiga detaljrikedom som skulle krävas för en oberoende och korrekt bedömning av hur plattformarnas regler faktiskt bidragit till att minska spridningen av desinformation inom EU”.

Kan bli hårdare nypor

Särskilt inför det stundande EU-valet har frågan om desinformation seglat upp som ett hett debattämne. EU-kommissionen tar saken på största allvar, säger Johannes Bahrke, kommissionens talesman i frågor om digital ekonomi och samhälle, till SVT Nyheter.

Han hänvisar till en opinionsmätning som tidigare i år pekade på en stor oro bland EU-medborgare – 83 procent av svarande sade sig uppfatta ”fake news” som ett hot mot demokrati.

– Det är inte bara kommissionen som tycker att det är viktigt utan också något som EU:s medborgare och väljare tycker är viktigt, säger Bahrke.

Han framhåller att uppförandekoden är ett unikt framsteg. Men kommissionen ska efter ett år bedöma läget och hårdare tag är ett alternativ om resultaten anses otillräckliga.

– Det kan betyda lagstiftning, men det är bara en möjlighet och jag spekulerar inte i om det blir så. Vi måste först se vad som har uppnåtts och var mer behöver göras.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-valet 2019

Mer i ämnet