På en av de 50 volontärkliniker där frivilligarbetare dagligen tar emot de allra mest utsatta träffade vi Nansi Xaaloou, hon är egentligen en pensionerad arkitekt som beslutat sig för att hjälpa till.
Här jobbar hon som apotekare tar emot läkemedel som skänkts från anhöriga när nära och kära avlidit eller som köpts in och donerats.
Personalen består ofta av pensionerade läkare och tandläkare och kön till kliniken, som ligger i en gammal lägenhet i centrala Atens utkant ringlar sig lång. De allra flesta får hjälp även om det är lång väntetid.
– Vill man träffa en tandläkare till exempel kan man få vänta nästan ett år, säger Kostas Chasolanakos som har mottagning just idag .
– Här kan vi framförallt laga hål, men också hjälpa till med att göra rent, fortsätter Kostas.
Omfattande personalbrist
Framväxten av volontärsjukhusen tog fart efter 2011. Då slöts ett avtal med långivarna som innebar att grekerna behöver bekosta sin vård själva. Parallellt har kraftiga nedskärningar i den offentliga sjukvården genomförts.
Sedan 2009 har sjukvårdsbudgeten skurits ned med 25 procent. Omkring 16 procent av de tidigare 120.000 vårdanställda har sagts upp. Enligt sjukvårdsfacket saknas i dagsläget en tredjedel av den personal som behövs för att sjukvården ska fungera ordentligt.
Leder till döden
Regeringspartiet Syriza har lovat runt 4.000 nyanställningar och vill göra läkarbesök gratis, men ännu är de inte i närheten av att kunna realisera löftet.
Under tiden står 200 fullt utrustade intensivvårdsplatser i landet tomma. Enligt Dimitris Varnavas, chef för de grekiska läkarnas fackförbund leder detta till 2.500 dödsfall per år.