Venezuelas president Nicolás Maduro imiterar den turkiska stjärnkocken Nusret Gökçe på en presskonferens. Foto: Federico Parra/TT

Analys: Folket flyr men president Maduro är kvar

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Venezuelas regim har orsakat vår tids största folkvandring. Men nu svärs president Nicolás Maduro in för sin andra period. Det blir sex år till under en alltmer isolerad regim vars politik lett till förtryck, en ekonomi i fritt fall och att folket att flyr.

Bengt Norborg, utrikesreporter

Bengt Norborg

utrikesreporter

Grannen Colombia har hittills tagit emot flest människor som lämnat Venezuela. Colombia kallar Venezuela för en diktatur och oroas nu över att strömmen av människor också ska destabilisera det egna landet. Den andra grannen, Brasilien, intar en ännu hårdare ton. Den nye presidenten Bolsonaro vill samla stöd för utökade sanktioner, också mot individer, eller försöka få Maduro eftersökt av den Internationella brottmålsdomstolen. 

Domare hoppar av

Varken parlamentet eller grannländerna erkänner hans seger i det kritiserade valet förra året, då oppositionen inte fick vara med. I dagarna hoppade dessutom en domare från Högsta domstolen av och flydde till USA innan domstolen skulle svära in presidenten. I normala fall skulle parlamentet utföra den uppgiften, men den församlingen är diskvalificerad eftersom oppositionen har majoritet där. Domaren, Christian Zerpa, har i Miami anklagat Maduro för att ta order direkt från företrädare för den kubanska regimen. 

”Avgå”

Maduro uppmanas nu av allt fler länder att avgå. I de få pålitliga opinionsundersökningar som finns, är stödet för Maduro nere i rekordlåga 19 procent, och enligt opinionsinstitutet Datanalisis vill 72 procent att Maduro avgår. Men oppositionen är fortfarande splittrad. De våldsamma demonstrationerna som krävde ett hundratal människoliv våren 2017 var inte tillräckliga för att samla en större majoritet för att störta arvtagaren till den förr så populäre Hugo Chavez. Chavismen och de många fattiga venezolaner som var anhängare till sin förre president hjälpte Maduro att behålla greppet. Utrensningar inom militära led har också spelat en roll. Maduros egen försvarsminister har nyligen hotat att hoppa av. 

Utomlands tycks också det lilla stöd regimen haft börja svikta. Bundsförvanter har varit Ryssland, Kina och Turkiet, men inte mycket tyder på någon betydande hjälp därifrån numera. Ekonomin fortsätter samtidigt att krympa, enligt FN med tio procent i år. Oljeproduktionen, som varit landets enda försörjning sedan decennier, förutspås sjunka, och ännu mer om oljepriset bara ligger på runt 50 dollar fatet. Dessutom väntas stora långivare kräva pengarna tillbaka – den negativa spiralen tycks oundviklig. 

Bara början

Och vanligt folk tror alltså inte på bättre tider med Maduros styre. Den mänskliga katastrofen är enorm, flyktingvågen ut ur landet är större än antalet flyktingar till Europa från Mellanöstern och Afrika de senaste fyra åren. FN uppskattar antalet flyktingar från Venezuela till 3 miljoner sen 2014, 10 procent av befolkningen, och Brookings Institution i Washington förutspår en våg av 5-7 miljoner människor kan komma att lämna landet de närmaste åren. Det finns ingen liknande folkvandring någon annanstans i världen nu och vissa bedömare menar att detta ändå bara är början. Den enda konstanten i Venezuela är våldet, bland det värsta i Latinamerika, inte minst p g a los colectivos, en beväpnad milis som skjuter för att döda så fort någon vågar protestera mot Maduros styre.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Krisen i Venezuela

Mer i ämnet