Försvarsministern om EU:s framtida försvarssamarbete

Uppdaterad
Publicerad

Det är med oro försvarsminister Peter Hultqvist (S) följer utvecklingen vid Polens gräns mot Belarus och de ökade spänningarna i konflikten i östra Ukraina. Just nu deltar han i diskussioner med sina EU-kolleger kring unionens ”strategiska kompass” när det gäller försvarssamarbetet. Men någon ny EU-styrka vill regeringen inte se.

– Den pekar mot ett ökat samarbete, men under vilka former ska vi diskutera ända till mars månad. Sverige är inte intresserade av någon ny EU-styrka utan tittar hellre på de stridsgrupper som finns sedan tidigare men som aldrig har använts, säger Peter Hultqvist (S) till SVT:s EU-korrespondent David Boati.

Arbetet med att ta fram formerna för framtida försvarssamarbete kommer att pågå till mars. Det handlar bland annat om hur EU ska ta större eget ansvar för att skydda sig mot cyberattacker, men också ha kapacitet att genomföra militära insatser. Enligt Hultqvist (S) är det viktigt att EU och försvarsalliansen Nato kompletterar varandra i stället för att vara parallella organisationer med samma kompetenser.

Trupprörelser

Förutom den ansträngda relationen med regimen i Belarus, som slussar stora mängder migranter till EU-gränsen mot Polen och som Hultqivist betecknar som ”gangsterregim”, ser försvarsministrarna med oro på Rysslands ökade vapenskrammel i konflikten i östra Ukraina.

– Vi har under lång tid sett väldigt medvetna underminerings- och destabiliseringsaktiviteter från rysk sida och följer utvecklingen mycket nogsamt. Ukrainas suveränitet över sitt territorium måste respekteras och får inte kränkas, detta enligt alla folkrättsliga principer.

Fakta: EU:s strategiska kompass

  • EU:s utrikeschef Josep Borrell fick i juni 2020 i uppdrag att ta fram en ny ”strategisk kompass” för EU:s försvars- och säkerhetspolitik.
  • Kompassen har fyra huvudområden: krishantering, motståndskraft, kapacitet och partnerskap. Borrell trycker särskilt hårt på ”kapaciteten” – att EU behöver utveckla gemensam förmåga att hantera kriser. Huvudpunkten är en egen militär snabbinsatsstyrka, ordentligt samövad och redo att sättas in som exempelvis fredsbevarande i Libyen eller vid en evakueringssituation som i Afghanistan.
  • På temat kapacitet tar Borrell också upp fyra konkreta förmågor att utveckla: nya obemannade marina farkoster, ett framtida luftstridssystem, rymdbaserad markövervakning och en ny stridsvagn.
  • Planen presenteras för medlemsländernas försvars- och utrikesministrar denna vecka och ska sedan diskuteras fram till ett toppmöte i mars 2022.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.