På måndag sätter sig eurozonens ledare för att diskutera om man ska fortsätta sträva efter en uppgörelse med Grekland, eller tillåta att landet ställer in sina betalningar och går i konkurs.
Växande irritation från EU
Inom EU har man under den senaste veckan börjat tala om en Grexit – ett grekiskt utträde ur eurozonen – på högsta politiska nivå, och från flera medlemsländer inom EU kommer signaler om att man räknar med möjligheten att Grekland faktiskt lämnar valuaunionen.
Igår sade EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker att han inte förstår Greklands premiärminister Tsipras och dennes hållning i samtalen.
– Mitt förtroende för honom är inte besvarat, sade Juncker till den tyska tidningen Der Spiegel.
Juncker konstaterade att premiärminister Tispras inte tagit in situationens allvar utan tror att någon i Europa kommer att ”dra en kanin ur hatten i sista sekunden”. Något som Juncker menar inte kommer att ske.
Bollen ligger hos EU hävdar Grekland
I dag säger Greklands finansminister Varoufakis i en intervju för den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung att bara Tysklands förbundskansler kan lösa krisen och rädda Grekland från bankrutt:
”Slut ett hedervärt avtal med en regering som motsatte sig räddningspaketen och som nu söker en förhandlingslösning som löser den grekiska krisen en gång för alla.”
Ledarna för eurozonen hävdar å sin sida att Greklands förslag inte går tillräckligt långt, men den viktigaste invändningen har varit att den grekiska regeringen inte på ett trovärdigt sätt har kunnat visa hur man ska genomföra de reformer man utlovat.
Gång på gång har eurozonen och långivarna begärt att få se konkreta förslag från Grekland och gång på gång har den grekiska regeringen kommit med dokument som långivarna har upplevt som ofullständiga eller okonkreta.
Merkel: Grekland får göra upp med sina långivare
Lite förenklat kan man säga att Grekland hela tiden har velat lyfta frågan om den grekiska krisen från den ekonomiska nivån till den rent politiska. Därför har man hela tiden skrämts med de negativa politiska konsekvenserna som ett grekiskt euroutträde kan få för Europa.
Men det spelkortet har förlorat mycket av sin styrka i takt med att europeiska bankers och företags exponering mot Grekland minskat avsevärt på under de senaste åren.
Eurozonens ledare har istället velat se att Grekland levererar politiska reformer som möjliggör en ekonomisk uppgörelse och en sista stor utbetalning från trojkan som består av EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF).
Och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som står under hårt tryck från medlemmar i sin egen regering att sätta press på Grekland, har krävt att Grekland först gör upp med sina långivare.
Så frågan är nu vem som blinkar först: Kommer EU att lyfta hela den grekiska frågan till en rent politisk nivå av rädsla för konsekvenserna av en grexit?
Eller kommer grekerna i sista stund att acceptera kraven på reformeringar av pensionssystemet och skattehöjningar för att undvika att landet går i konkurs?
Inom en vecka vet vi kanske svaret.