Medlemmar ur Högra sektorn. Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Högra sektorn växer i Ukraina

Publicerad

Nationalistiska Högra sektorn anses ha spelat en avgörande roll vid demonstrationerna i Ukraina. Nu är rörelsen på frammarsch och rekryterar nya medlemmar på Kievs gator. Partiet Svoboda, med rötter i nynazistiska rörelser, kallar de liberalt och tamt.

En svartklädd man med skyddsväst stoppar mig när jag ska gå in på mitt hotell i Kiev. Den ordinarie entrén är stängd, och skyltar hänvisar till en sidodörr några meter bort. Där utspelar sig följande dialog:

– Vem är du? Här kommer du inte in!

Men jag bor här på hotellet, försöker jag.

– Bevisa det!

Ja här är kortet med mitt rumsnummer, mitt namn och information om hur länge jag stannar. Nu får du släppa in mig.

Lång tystnad. Arga blickar.

– Ok gå in då.

Så här kan det gå till när den nationalistiska organisationen Högra sektorn etablerar högkvarter på hotell Dnipro, ett av Kievs mest välkända hotell.

Två hela våningsplan, femte och sjätte, har gruppen lagt beslag på. Det är en bisarr känsla över hela situationen. När hissen stannar till på sjätte våningen och dörrarna öppnas ser jag de högerextremas röd-svarta fanor på väggen mittemot.

Alla är inte lika aggressiva. Morgonen efter på väg till frukosten delar jag hiss med åtta unga killar från Högra sektorn.

– God morgon, hälsar de artigt.

Rekryterar unga killar

Högra sektorns medlemmar syns överallt i Kiev. De ingår i självförsvarsgrupperna kring Majdan, och utanför hotellet rekryterar en grupp män nya medlemmar. De ser ut att ha mycket att göra.

– Just nu väljer vi bara män med militär bakgrund, män som kan utbilda våra unga killar till riktiga soldater. De måste vara redo för krig, säger en rekryterare som inte vill uppge sitt namn.

I förra veckan blev det känt att Högra sektorns ledare Dmytro Jarosj tänker ställa upp i Ukrainas presidentval den 25 maj. När jag frågar gruppens pressansvarige Artem Skoropadskij om planerna säger han att det är mycket på gång.

– Den femtonde mars ska vi bilda ett riktigt parti. Partiet ska delta i alla val, både lokala och nationella. Vi har redan bevisat vårt inflytande på gator och torg. Nu ska vi bevisa att vi också kan reformera politiken.

Ledaren efterlyst

Under revolten har Högra sektorn stått för det mest våldsamma motståndet mot insatsstyrkan Berkut. Enligt Moskva är nationalisterna i Högra sektorn fascistiska kuppmakare, och ledaren Jarosj är efterlyst av ryska åklagare.

– Det där är bara rysk propaganda. Vi är varken rasister, fascister, antisemiter eller främlingsfientliga. Det kommer att stå i vårt partiprogram att vi tar avstånd från allt sånt. Vi är revolutionära nationalister som vill ha ett enat Ukraina, säger Artem Skoropadskij.

Högra Sektorn anklagar det etablerade och mer välkända högerextrema partiet Svoboda för att vara alltför liberalt och tamt. Svoboda har sina rötter i nynazistiska rörelser, och dess ledare Oleh Tiahnyhbok har gjort sig känd för sina antisemitiska och antiryska uttalanden.

”Spelade avgörande roll”

Båda föredrar helt klart EU framför Ryssland, men Högra sektorns pressansvarige Artem Skoropadskij vill poängtera att man inte rakt av köper den europeiska gemenskapen.

– Som kristna har vi problem med vissa delar av den moderna europeiska livsstilen. Jag pratar om HBTQ-rörelsen, dödshjälp och fria aborter. Om man jämför exempelvis Danmark och Polen så har vi mer gemensamt med polackerna när det gäller den här typen av värderingar.

Frågar man folk på gatan vad de tycker om nationalisterna menar många att Högra sektorn spelade en avgörande roll som pådrivande kraft under demonstrationerna.

– Visst var de våldsamma men utan dem hade vi aldrig nått så här långt, säger 20-åriga Julia.

Den djupa misstron mot det gamla gardet av politiker spelar nationalisterna i händerna.

Vid parlamentsvalet 2012 framstod Svoboda som ett nytt, fräscht alternativ och vann då tio procent av rösterna. Nu har partiet fått fyra ministerposter i Ukrainas nya regering.

Men steget till den högsta makten är långt. Enligt en opinionsmätning som gjordes helt nyligen skulle Högra Sektorns Jarosj få blygsamma 1,6 procent av rösterna i ett presidentval, medan Svobodas ledare Tiahnyhbok skulle få 2,5 procent. Den 25 maj får vi facit.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet