• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Bollnäs och Freluga, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Bild från en tidigare demonstration mot inreseförbudet, utanför USA:s högsta domstol i Washington. Foto: Andrew Harnik, TT

Högsta domstolen ger Trump rätt om inreseförbud

Uppdaterad
Publicerad

USA:s högsta domstol ställer bakom president Donald Trump i striden om det omdiskuterade inreseförbudet från vissa länder.

Trump försökte introducera reseförbudet bara veckor efter att han svurits in som president, men mötte snabbt motstånd från amerikanska domstolar. Sedan dess har striden rasat på olika domstolsnivåer.

Men enligt Högsta domstolen är han i sin fulla makt att införa förbudet såsom det är utformat. Regeringen har rättfärdigat det genom att hänvisa till den nationella säkerheten, skriver domstolen i beslutet.

Trumps inreseförbud

Kallats muslimförbud

Beslutet fattades med fem domare för och fyra emot, där domstolens konservativa domare utgjorde majoriteten.

Inreseförbudet gäller medborgare från Iran, Libyen, Somalia, Syrien, Jemen, Venezuela och Nordkorea. Motståndare – i det här fallet Hawaii med flera delstater – har sett det som ett förbud mot muslimer. De har argumenterat för att det riktat sig mot primärt muslimska länder och att det därigenom stridit mot konstitutionen.

Motståndarna har tyckt att domstolar måste ta med Trumps tidigare uttalanden i beräkningen, som när han under valrörelsen 2016 utropade att han ”helt och hållet skulle stoppa muslimer från att komma in i USA”.

”Uttrycker ingen åsikt”

Enligt Högsta domstolen strider förbudet dock varken mot amerikansk migrationslag eller mot det första tillägget i konstitutionen som gäller likabehandling av religioner.

”Vi uttrycker ingen åsikt om hur rimligt beslutet är”, skriver chefsdomaren John Roberts.

I december beslutade Högsta domstolen att förbudet skulle tillåtas träda i kraft i väntan på att de juridiska processerna skulle avslutas.

Bakgrund: Trumps reseförbud

  • Den 27 januari i fjol skrev USA:s president Donald Trump under ett dekret om regler för flyktingar och resenärer. Det omfattade ett inreseförbud för personer från sju i huvudsak muslimska länder – Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen – i 90 dygn. Dessutom skulle flyktingmottagandet stoppas i 120 dagar, varpå de som flyr undan ”religiöst förtryck” (kristna, enligt Trump själv) skulle prioriteras. Flyktingar från Syrien skulle stoppas helt tills vidare.
  • Bara några dagar senare stoppades dekretet som konstitutionsvidrigt av en federal domare i Seattle. Den 6 mars förra året lade Vita huset fram ett nytt dekret där Irak hade undantagits och där det gjordes undantag för personer som har giltiga visum och andra tillstånd. Dessutom slopades tillsvidarestoppet för syriska flyktingar.
  • Det nya dekretet stoppades tillfälligt av domstolar i Hawaii och Maryland, varpå justitiedepartementet vände sig till Högsta domstolen. Den beslutade att Trumps order skulle gälla fram tills dess att man fattat ett beslut.
  • Den 25 september lade Trumpregeringen fram ett nytt, icke tidsbegränsat inreseförbud som trädde i kraft i oktober. Där hade man lagt till Nordkorea, Tchad och Venezuela, medan Sudan tagits bort. Även detta beslut har överklagats i flera federala domstolar, men i princip varit i kraft sedan i december.
  • Tchad togs bort från listan i april, medan förbudet mot venezolanska medborgare gäller vissa tjänstemän och politiker.

Källa: Amerikanska medier

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Trumps inreseförbud

Mer i ämnet