Foto: AP Photo/Jean-Francois Badias

Analys: ”Juncker betonade att i en osäker omvärld kan vi i Europa inte fullt ut räkna med gamla allianser”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Jean-Claude Juncker argumenterade i dag för ett EU som uppträder starkare samordnat internt och mer samordnat mot omvärlden, och insinuerade samtidigt att EU inte längre kan räkna med bland annat USA:s och Trumps stöd.

Rolf Fredriksson

Utrikesreporter

Jean-Claude Juncker argumenterade för ett EU som på en del områden får mer makt på medlemsländernas bekostnad. Det var ett tal som verkade lite spretigt, men det kunde också ses som en ambitiös uppräkning av de många områden som EU ska hantera det kommande året.

Genomgående var att Juncker betonade att i en osäker omvärld kan vi i Europa inte fullt ut räkna med gamla allianser, och utan att president Trump i USA direkt namngavs, så syftade Juncker naturligtvis också på honom. Utmaningar som handelsstrider, klimatet och krig i vår närhet kräver enligt Juncker ett starkare EU.

Förslag kan stoppas

Juncker föreslog därför att EU-länderna på en rad områden ska samarbeta mer och tätare. Detta ska nu diskuteras av EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar, och här kan flera av förslagen stöta på patrull.

Svårast för flera medlemsländers regeringar lär det vara att gå med på att enhällighet ska slopas när det gäller beslut om utrikespolitik och en del skatter. Juncker sa att det är nödvändigt att slopa kraven att alla länder ska vara överens och istället införa majoritetsbeslut för att EU ska bli effektivare och få något utfört. Men att länder ska kunna köras över när det gäller utrikespolitik och skatter är något flera regeringar säger nej till.

Ökad gränsbevakning

EU:s egen gräns- och kustbevakningsstyrka vill flera länder få genomförd, även om det är en del frågetecken exakt vilka befogenheter styrkan ska ha i förhållande till nationell polis och gränsbevakning.

Överhuvudtaget hade Juncker fokus på att stoppa strömmen av migranter och flyktingar till Europa. Även om Juncker nämnde ”solidaritet i flyktingmottagandet” så sas inget om EU-kommissionens tidigare krav på kvoter och att alla länder skulle tvingas ta emot ett visst antal asylsökande. Denna fråga som svenska regeringar drivit verkar inte aktuell.

Förslag presenterades om stora investeringar i Afrika, för att bidra till ekonomisk utveckling där och minska trycket på migranter som vill till Europa. Tidigare satsningar av detta slag har inte lett till de anslag från medlemsländerna som kommissionen hoppats på.

Social lagstiftning?

För att skapa ett mer socialt Europa och genomföra slutsatserna från EU:s sociala toppmöte i Göteborg förra hösten, så vill Juncker att regler om gemensamma fackliga och sociala rättigheter blir EU-lagstiftning. Kontroversiellt för svenska politiker, som anser att det i huvudsak ska bestämmas och regleras på nationell nivå.

Junckers eftermäle

Detta var sista stora talet om ”tillståndet i unionen” från 64-årige Jean-Claude Juncker, som nästa år avgår som EU-kommissionens ordförande. När han tillträde sa han att det skulle bli en ”mer politisk EU-kommission”.  I någon mening har det blivit det, samtidigt blir kanske det viktigaste eftermälet att det var under Junckers ordförandeskap som Storbritannien röstade för att lämna EU.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.