Foto: SVT Nicolai Zelmani

Kinas besked: Det är dags att köttbanta

Uppdaterad
Publicerad

Biffen har gått från att vara miljonärsmat till den moderna kinesens favorit – nu är det är kött som gäller. Men den växande medelklassens köttfest måste få ett slut tycker Kinas ledning. Uppmaningen lyder: köttbanta.

Det är sträng läsning för den unga generationens kineser som landets hälsodepartement serverar i sina nya riktlinjer. Svångremmen måste dras åt. Rejält. Hälften av köttet ska bort från tallriken är beskedet.

Syftet från regeringens håll är att förbättra hälsan hos befolkningen där diabetes och övervikt har blivit allvarliga bekymmer. Besvär som ökat i takt med att livsstilen har förändrats helt för många familjer. I början på 80-talet åt kineser i snitt 13 kg/kött per person år – nu är den siffran uppe i över 60 kg. Fläsk är fortfarande vanligast på tallriken men allt fler vill ha nötkött. Enligt dokumentärfilmaren Jian Yi kan man spåra begäret efter mer kött till tv-världen.

– När tv blev stort i Kina och vi kunde se OS från Los Angeles 1984 blev vi så imponerade av de muskulösa idrottarna från väst och tänkte det måste bero på att de äter kött, säger dokumentärfilmaren Jian Yi till SVT:s Friktion.

Klimateffekter

Sedan dess har många växt upp med nya influenser och med västerländska matnormer. Men även äldre personer har ändrat sina vanor menar Yi.

– Många äldre minns de svåra åren med svält, nu kompenserar de med att äta mer.

Även om de kinesiska myndigheternas motiv till köttbantningen framför allt är hälsomässiga så kan det också vara en vinst för klimatet. Beräkningar visar att om Kina verkligen slopar hälften av köttet så skulle utsläppen av växthusgaser kunna minskas med en miljard ton fram till 2030 om man räknar i koldioxidekvivalenter.

Köper mark

Totalt sett är uppfödningen av djuren vi äter – kor, kycklingar, grisar och andra djur – skyldig till ett rejält klimatavtryck. Den kommer dels ifrån idisslande djur som släpper ut stora mängder metan, men koldioxid frigörs också när skog skövlas för att skapa betesmark eller odla foder.

Visserligen äter man i Kina betydligt mindre kött per person och år än vad man gör i USA, Australien och Argentina, men befolkningsmängden gör att det får ett stort globalt avtryck.

Frågan är dock om kostråden verkligen kommer följas. Det handlar om att bryta nya vanor och det finns pengar att tjäna på köttsuget. Den största producenten av fläskkött i USA, Smithfield Foods, köptes av ett kinesiskt företag 2013. På senare år har gårdar i Australien och USA köpts upp för att säkra tillgången till foder för kött- och mejeriindustrin.

Framtidens kött

Stora investeringar görs samtidigt för att ta köttindustrin i framtiden. I Tianjiin planerar ett kinesiskt och ett koreanskt företag att öppna världens största kloningsanläggning för djur. Enligt Xu Xiaochun, vd för företaget Boyalife, ska de massklona kalvar för att möta en allt större efterfrågan på nötkött.

– Klonad biff är det godaste jag har ätit, ska han enligt Financial Times ha sagt när planerna presenterades.

Målet är att kunna producera en miljon djur. Om året.

Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Friktion

Mer i ämnet