Mer extremt väder som kraftig nederbörd och ihållande högtryck som leder till torka kan bli allt vanligare när den globala temperaturen ökar. Arkivbilder Foto: Björn Larsson Rosvall, Johan Nilsson och Erik Simander / TT

Klimatforskaren: ”Vi kommer få mer extremt väder i framtiden”

Uppdaterad
Publicerad

Fler värmeböljor, som den som nu drabbat Europa, och kraftiga regnoväder kan bli allt vanligare i och med klimatförändringarna.

– Det passar in i bilden vi har om den globala uppvärmningen, säger klimatexperten Gunilla Svensson till SVT.

Extremhettan har dragit in över södra och centrala Europa och ser ut att ligga kvar ett tag. Att temperaturer som dessa uppmätts redan i juni är ovanligt, vilket SVT:s meteorolog tidigare har berättat. Men om klimatkrisen fortsätter får vi vänja oss vid mer extremt väder.

– Vi kan inte säga att just den här värmeböljan beror på klimatförändringen, men att det blir fler värmeböljor i framtiden passar in i bilden vi har om den globala uppvärmningen, säger Gunilla Svensson, professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet till SVT Nyheter.

Klimatkrisen

Det stämmer överens med vad SMHI rapporterar på sin hemsida. Där står det:

”Klimatmodellerna visar att sannolikheten för flera extrema vädersituationer, såsom värmeböljor, torka och översvämningar ökar i ett varmare klimat.”

Kraftigare regn i Sverige

I Sverige är det extrema vädret mest tydligt när man tittar på nederbörden.

– När det regnar på somrarna nu så regnar det mer, säger Gunilla Svensson.

Värmeböljor i Europa hör ofta ihop med högtryck som parkerar sig, så kallade blockeringstillfällen, som tycks ha blivit vanligare.

– De leder till extremvärme under en lång tid eftersom nederbörden och lågtrycken inte når fram.

Den extremt varma luften som nu finns i Europa kommer direkt från Norra Afrika.

– Det är inte någon blockering men det är ovanligt varmt för att vara så tidigt på sommaren.

Långa mätperioder behövs

Det är svårt för forskarna att avgöra om extremvädret har blivit vanligare eftersom det sker slumpvis och inte särskilt många gånger per år. Det behövs långa mätperioder för att kunna skilja naturliga variationer från en faktisk förändring.

Enligt Gunilla Svensson har vissa rapporter som bygger på avancerade mätmetoder börjat publiceras, men mer forskning behövs.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet