Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Krim: Allvarligaste läget hittills

Uppdaterad
Publicerad

Uppgifterna om att uniformerade män har intagit två flygplatser på Krim är de mest oroande hittills i det upptrappade läget på halvön, som tillhör Ukraina men som befolkas av en majoritet av ryssar, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Det är oklart varifrån de beväpnade kommer. Det kan vara ryska nationalister som är bofasta på Krim. Men det kan också vara personer med anknytning till den ryska armén.

En flygplats ska ha omringats i regionalhuvudstaden Simferopol, en annan i Sevastopol, längst i söder på Krim.

Den ukrainske inrikesministern har fördömt det inträffade som en ockupation som strider mot alla internationella avtal och regler. Ministern skyller övertagandet direkt på Ryssland. Han använder på Facebook det starka uttrycket beväpnad invasion.

Om det är så är det närmast att se som en krigshandling mot Ukraina. Det trappar upp konflikten på Krim ytterligare ett steg. Men ryska Svartahavsflottan har förnekat att man är inblandad i Sevastopol. Läget är oklart – men allvarligt.

Faktum är att den ukrainska regeringen knappast kan göra något åt det som händer på Krim.

Ryska intressen

I Sevastopol har den ryska Svartahavs-flottan sin stora bas  – på ukrainskt territorium.

Det är ett avtal som den nu avsatte ryskvänlige ukrainske presidenten Viktor Janukovytj förlängde 2010.

Ryssland anser sig alltså ha viktiga säkerhetspolitiska intressen på Ukrainas territorium.

Rysk rädsla

Ett beslut av parlamentet i Kiev den 23 februari att ryska språket inte ska få användas i officiella sammanhang – utan bara ukrainska – har skapat rädsla bland de många ryskspråkiga i Ukraina att den nya regeringen i Kiev ska diskriminera dem med ryska rötter.

EU och USA oroas av att Ukraina kan splittras på grund av den pågående kampen mellan ryska och ukrainska grupper. Än så länge har dock den ryske presidenten Vladimir Putin avböjt planer från den ryska Krim-befolkningen att införliva området med Ryssland.

Försvara ryssarna

Däremot talar Ryssland nu om att försvara ryssarna i området från övergrepp. Det oroar eftersom Ryssland använde liknande ordval inför kriget mot Georgien 2008 – att man måste ingripa för att skydda ryssar.

Putin talade på fredagen om att sända ”humanitär hjälp” till Krim på begäran av förvaltningen där. Det kan ses som ännu ett hot om rysk inblandning på ukrainska Krim.

Ockupationen av regerings- och parlamentsbyggnader på Krim har ökat oron liksom Rysslands nu inledda militärövningar nära Krims gräns också börjar oroa västmakterna.

Överfördes till Ukraina

Det hela kompliceras av områdets historia. Det tillhörde det sovjetiska Ryssland ända fram till 1954 då den dåvarande sovjetledaren, Nikita Krustjev överförde området till den dåvarande sovjetiska delrepubliken Ukraina.

När Ukraina, efter Sovjetunionens fall 1991, blev självständigt 1992 fortsatte Krim att tillhöra Ukraina. Men cirka 60 procent av befolkningen är ryssar.

Det finns nu separatistiska tendenser – bort från Ukraina och åter till Ryssland – som skulle kunna leda till en konflikt mellan Ryssland och Ukraina med storpolitiska följder.

En viktig grupp som är för Krims fortsatta förbindelser med Ukraina är tatarerna som utgör 12-15 procent av befolkningen. Det är minnen från det förflutna som spelar in.

Sovjetunionen deporterade alla tatarer från Krim 1944. Sovjet fruktade att tatarerna skulle hjälpa nazisterna vilket en del gjort under den tyska ockupation under andra världskriget.

Krimtatarer har drabbat samman med proryska demonstranter när oroligheterna började på Krim denna vecka.

Varnat Ryssland

USA och EU har redan varnat Ryssland och uppmanat Putin att respektera Ukrainas territoriella enhet. Det är främst en rädsla för att Krim ska ryckas bort från Ukraina som är bakgrunden till detta uttalande.

Men även i övriga östra Ukraina finns det starka känslor för Ryssland. Däremot har det de senaste dagarna inte sett ut som om de känslorna gäller den i lördags avsatte presidenten Viktor Janukovytj, som annars hade sitt starka fäste här.

Kallar sig den rätte presidenten

Hans ansvar för de många dödade under protesterna har bidragit till att han inte kan räkna med mycket stöd i landsdelen, även om han nu efter flykten från Ukraina har dykt upp igen och förklarar sig vara den rättmätige presidenten.

Hans ställning i de östra delarna av Ukraina kan nu bli beroende på hur läget utvecklar sig på Krim.

På Krim har det ryskdominerade parlamentet tagit över makten. Den nyinsatte premiärministern för den ukrainska regionen har redan uttalat att han fortfarande ser den avsatte Janukovytj, som tycks ha tagit sin tillflykt till Ryssland, som Ukrainas laglige president.

Krims regionalparlament har dessutom utlyst en folkomröstning som ska ge större självständighet åt området – det kan ses som ett första steg mot utträde ur Ukraina.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krimkonflikten

Mer i ämnet