En person bärandes en Wiphala-flagga passerar en soldat i La Paz den 14 november. Foto: David Mercado/Reuters/TT

”Maktkampen har förvandlat La Paz till ett slagfält”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Vårt flygplan landar i La Paz men ingen får lämna flygplatsen eftersom det pågår gatustrider i området utanför. Maktkampen i landet har förvandlat Bolivias politiska huvudstad till ett slagfält.

Tigran Feiler

Korrespondent, Latinamerika

Det första som händer när vi till slut kommer ut är att taxichauffören lägger en rutig regnbågsflagga på motorhuven. Wiphala som den heter är en symbol för ursprungsbefolkningen i Anderna och han hoppas att den ska hjälpa oss igenom de många improviserade vägspärrar som skär av gatorna om natten i Bolivias politiska huvudstad.

En politisk jordbävning

Maktkampen i Bolivia började med ett omstritt valresultat men har allt mer utvecklats till en konflikt om kultur, identitet och inte minst symboler. Eldar brinner intill en vägspärr som vaktas av anhängarna till den avsatte presidenten Evo Morales. Några bär på långa påkar. De låter oss köra vidare när de ser vår wiphala.

När Evo Morales 2006 blir den första presidenten från ursprungsbefolkningen är det en politisk jordbävning i Bolivia. Ursprungsbefolkningen – som består av 36 olika folkgrupper – utgör en majoritet av befolkningen men har historiskt varit ekonomiskt marginaliserad och politiskt diskriminerad.

Med Morales som president står ursprungsbefolkningen plötsligt i centrum.

Ny konservativ president

2008 gör Morales wiphalan till nationell symbol vid sidan av den bolivianska flaggan. Men för delar av oppositionen kommer den att förknippas med Morales allt mer maktfullkomliga styre. Och när han tvingas bort från makten sprids bilder på hur urfolksflaggan klipps bort från polisuniformer och eldas upp av segerrusiga demonstranter.

Hundratals rutiga regnbågsflaggor vajar i vinden på 4000 meters höjd. ”Wiphalan måste respekteras för helvete”, ropar demonstrationståget som slingrar sig ner från den fattiga förstaden El Alto mot maktens centrum i La Paz.

Samtidigt stormar oppositionspolitikern Áñez in i presidentpalatset med en stor bibel i famnen för att utropa sig till interimspresident. Hon tillhör en djupt konservativ strömning i den bolivianska politiken där frikyrkorna har stort inflytande. Kampen mot Evo Morales och urfolksorganisationerna kläs ofta i religiös retorik.

Konfliktlinjerna skärps

I ett medelklasskvarter i La Paz ringlar bilkön till bensinmacken lång. Alla vill tanka eftersom det ryktas att grupper som är upprörda över oppositionens maktövertagande ska strypa tillförseln av förnödenheter till huvudstaden.

Bolivia är ett land med en historia märkt av djupa sprickor mellan stad och landsbygd, rika och fattiga, urfolk och vita. Nu skärps konfliktlinjerna och det bådar inte gott för möjligheterna att hitta en förhandlingslösning på krisen i landet.

Frågor som rör människors självbild och stolthet är betydligt svårare att lösa än mandatfördelning och ministerposter.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.