– Förr visste vi aldrig när och om det skulle regna. Vi tittade på bembeträden frukter. När de var mogna var eller när en viss flyttfågel anlände, då chansade vi och sådde. Förr så var det all information vi hade. Vi träffar Sali Samake i hennes by i Tamalregionen, söder om huvudstaden Bamako.
Hon visar oss den vattenmätare hon regelbundet inspekterar för att mäta nederbörden. Siffrorna skriver hon upp i sin anteckningsbok, sedan skickar hon in dem via sms på sin mobiltelefon.
– Numera får vi träffsäkra prognoser i retur, vi skulle inte klara oss utan dem, berättar hon för SVTs utsända.
– Vi får till exempel rådet att inte så i maj månad om det regnat mindre än 40 millimeter. Om det ska regna så avstår vi från att gödsla för annars så spolas näringsämnena bort.
Ökat statusen
Hon sitter på verandan till sitt hus som numera har ett stabilt plåttak. Det går inte att ta miste på hur stolt hon är över sin roll som barfotameteorolog. Det har också ökat hennes status i byn och männen i byrådet rådfrågar henne numera när politiska beslut ska fattas.
Trots att Mali är ett av världens mest utsatta länder för klimatförändringar så visar Sali Samake att med hjälp av kunskap kan påfrestningarna med ett alltmer extremt väder övervinnas. Den afrikanska bondens lott har annars varit att så och be till Gud att det ska komma regn. Vid missväxt och torka har det bara varit att försöka igen. Men istället för att förlita sig till bondepraktikan finns det nu statistiskt underlag. Det har lett till mer än en femtioprocentig ökning av skördarna.
Märker av klimatförändringarna
De meteorologiska prognoserna är livsviktiga för ett land där 80 procent av befolkningen lever av jordbruk. Tvärtom vad man skulle kunna tro om ökenlandet Mali så finns i landets södra delar goda förutsättningar för jordbruk. Den mäktiga Nigerfloden rinner igenom den södra delen av landet och Mali har länge varit världens största bomullsexportör. Eller rättare sagt så fanns det goda förutsättningar för jordbruk.
– Visst märker jag av klimatförändringarna, berättar Sali.
– När det regnade förr så hade vi kvar vattnet mycket längre i våra vattendrag. Nu försvinner det fortare.
– I Mali har regnen minskat med 20 procent och många småbönder flyr från landsbygden.
Flera av hyddorna runtom här i Talamaregionen står övergivna, grannar har gett upp och flyttat in till Bamako, framförallt unga ser ingen framtid på landsbygden. Och klimatförändringarna har därmed också utvecklats till ett säkerhetshot, enligt Malis regering. Mali är därför det första afrikanska landet som skaffat sig en nationell klimatstrategi.
– När folk inte längre har några valmöjligheter är det lättare att dras in i knark- eller människosmuggling, eller själv försöka migrera till Europa, säger Malis klimatförhandlare Seyne Nafo. Han är också chefsförhandlare och leder Afrikas gemensamma klimatdelegation i FNs klimatförhandlingar.
”Afrika ett offer”
Han menar att Mali bara har sig själv att lita till.
– Afrika är ett offer. Vi har inte bidragit till det som orsakar klimatkrisen. Men vi måste ta saken i egna händer och sluta känna oss som offer.
Den nationell klimatstrategin innebär att alla sektorer i samhället ska anpassas så Mali blir mer tåligt och motståndskraftigt att klara av ett allt hetare klimat. Sverige var det första landet att bidra till Malis klimatarbete, sen dess har FNs gröna klimatfond gett pengar för att bland annat utveckla programmet med barfotameteorologer. Tack vare satsningarna via FNs klimatfonder kan jordbrukare får hjälp att anpassa sig till ett förändrat klimat.