Massdöd av insekter i världen – men forskningen otillräcklig

Publicerad

Nära hälften av insektsarterna hotas av utrotning och antalet insekter minskar i snabbare takt än andra djur. Det visar en ny forskningsrapport.
– Allt tyder på att många insekter klarar sig väldigt illa, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi.

Insekter är viktiga för ekosystemet. De utgör mat för fåglar och andra djur, de pollinerar växter och bryter ner och återvinner näringsämnen i jorden.

Den nya forskningsrapporten, publicerad i Biological Conservation, hävdar att nära hälften av insektsarterna hotas av utrotning. Antalet insekter har minskat med 2,5 procent per år de senaste 25-30 åren, en snabbare takt än bland andra djur. Det visar rapporten som sammanfattar 73 studier.

Massan av insekter minskar

En tidigare studie från 2017 visade att massan av flygande insekter minskat med närmare 80 procent de senaste 27 åren. Forskarna är överens om att antalet insekter minskar och även om orsakerna till nedgången.

– Det handlar om det storskaliga jordbruket, om insektsgifterna och om den globala uppvärmningen. Nästan all den mark i världen som lämpar sig för matproduktion är redan uppodlad. Livsmiljöerna har förändrats med föroreningar och klimatförändringar, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Saknas underlag

Problemet är att i många delar av världen saknas data och underlag. Mycket forskning sker i USA och i Europa men på många andra håll finns inga siffror att jämföra med.

– Särskilt närmare tropikerna vet man väldigt lite om insekternas tillstånd. Det finns inte lika mycket faktaunderlag för insekter som det finns för fåglar och däggdjur. Men det är hög tid att vi sätter igång, säger Tomas Roslin.

Nya metoder att mäta

Han forskar om hur insekter påverkas av klimatförändringarna på Grönland. Nya metoder där man dna-bestämmer stora bestånd av insekter underlättar numera forskningen.

– Det finns ett större amatörintresse för fåglar där varenda pippi blir observerad. Men det finns inte nationella program för att följa hela faunan av insekter. En god nyhet är de nya dna-metoderna som kommer att ge oss större möjlighet att få en helhetsbild, säger Tomas Roslin till SVT Nyheter.

Tomas Roslin är professor i insektsekologi på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Foto: SLU

Anpassar sig inte insekter till ändrade livsvillkor?

– Det kan de göra men de minskade bestånden visar att insekterna inte hunnit anpassa sig i samma takt som förändringarna.

Om insekterna minskat dramatiskt borde väl även antalet fåglar ha minskat lika mycket?

– Vi har sett en minskning av antalet fåglar, särskilt inom jordbruket. Men fåglar har bred diet och kan äta olika arter av insekter.

Är fjärilar mer drabbade än andra insekter?

– Fjärilarna har minskat, men det vet vi bara för att det finns mycket forskning om fjärilar. Men det finns inte lika många experter som ägnar sig åt till exempel små flugor.

Bör samla in mer

Tomas Roslin anser att man på alla nivåer – globalt, inom EU och i Sverige -  bör sätta igång med att samla in uppgifter om insektssamhällen för att ha kunna jämföra.

– Annars vet vi inte om och när katastrofen kommer. Det är som att köra bil utan en bensinmätare. Insekterna håller naturen igång. Dagens form av livsmedelsproduktion hotas på sikt om insekterna försvinner, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer