Utrikes

I juli 1995 mördades 8000 män och pojkar i vad som är det värsta folkmordet i Europa sedan andra världskriget. Foto: ELVIS BARUKCIC / AFP

Nederländska högsta domstolen: Landet delvis ansvarigt för folkmordet

Uppdaterad
Publicerad

I den bosniska staden Srebrenica mördades 8 000 män och pojkar i juli 1995, trots att staden var under beskydd från FN. På plats fanns över 300 nederländska soldater, som lämnade sin bas. Den nederländska högsta domstolen medger nu att landet delvis är ansvariga för massakern – samtidigt som skadeståndet sänks.

1991 utbröt ett krig i forna Jugoslavien efter att flera delrepubliker brutit sig ut ur statsbildningen och förklarat sig som självständiga stater. Kriget i Bosnien utbryter 1992 och i juli 1995 mördas 8.372 män i Srebrenica, trots att det fanns en bataljon av nederländska styrkor som skulle skydda staden. Händelsen har blivit känd som det värsta folkmordet i Europa sedan andra världskriget och Förintelsen.

Erkänner ansvar – men sänker skadeståndskravet

2017 medgav nederländska staten att den delvis hade ett ansvar för händelserna, rapporterar De Telegraaf. Men domen överklagades både av staten och anhöriga till offren för massakern, som samlats under namnet ”Srebrenicas mödrar”.

Nu upprätthåller landets högsta domstol domen, enligt Reuters. Domstolen skriver i ett uttalande att de nederländska soldaterna kunde ha förhindrat att 350 män lämnades över till de bosnienserbiska trupperna. Under fredagseftermiddagen bekräftade den nederländska regeringen ut med att de finner sig i domstolens beslut gällande statens skuld i frågan, skriver Reuters.

Men inte gällande skadeståndet. I den ursprungliga domen hade 30 procent av anhöriga till de 350 männen rätt till skadestånd – efter överklagandet enbart tio procent.

”Ett viktigt domslut”

Jasenko Selimovic, tidigare europaparlamentariker för Liberalerna, har bevakat rättegångarna i Haag där många krigsförbrytare från kriget i forna Jugoslavien dömts. 1992 flydde han från Bosnien till Sverige. 

- Det är ett enormt viktigt domslut, för det visar på att det finns ett internationellt ansvar. Nederländerna är en av de aktörer som varit inblandade och på något sätt är ansvariga, säger han.

Vad betyder det här för läkandeprocessen i Bosnien?  

– Att människor på Balkan och i Bosnien upplever att någon tar ansvar betyder oerhört mycket. Det som är svårt att acceptera för många människor med koppling till Srebrenica är att ingen erkänt sin skuld i det som hänt. Det är viktigt att någon nu går ut och tar ansvar för det största folkmordet sedan andra världskriget. 

Men Jasenko Selimovic tror inte att domslutet innebär att händelserna är helt avslutade.

– Jag tror att saken inte kommer bli avklarad innan vi får en fullständig sanning och innan alla massgravar hittas. Varje år hittas nya gravar, det främsta verktyget för de skyldiga att försöka dölja sitt brott.

Folkmordet i Srebrenica

I april 1992 inledde den bosnienserbiska armén under Ratko Mladics ledning en offensiv mot östra Bosnien, och många civila flyr till Srebrenica. 1993 inrättar Förenta Nationerna en skyddszon runt staden, och meddelar att området ska vara försvarat från attacker. En nederländsk bataljon bestående av cirka 300 soldater upprättar sin bas i Potočari.

1995 inleds på nytt en offensiv och den bosnienserbiska armén börjar attackera FN:s observationsposter, och hindrar mattransporter att komma in i staden. I juli 1995 intas staden, och majoriteten av stadens civila har tagit sin flykt till FN-basen i Potočari. Den nederländska bataljonen ger upp kontrollen över basen, och lämnar över flyktingarna. Män i åldrarna 15−65 år skiljs från kvinnorna som bussas ut ur området, och nu påbörjas massakern.

Under några få dagar avrättas 8.372 pojkar och män, de flesta genom skott i ryggen eller i huvudet. Kropparna slängs ner i massgravar. Efter 16 år på flykt greps Mladic i maj 2011 i den serbiska byn Lazarevo, åtta mil norr om Belgrad. Han dömdes till livstids fängelse den 22 november 2017.

Källa: Nationalencyklopedin, Forum för Levande historia

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.