Radovan Karadžić i FN:s krigsförbrytartribunal inför onsdagens besked om han skulle få igenom sin överklagan. Men domen för krigsförbrytelser fastställdes och straffet för den Den bosnienserbiske ex-ledaren skärptes till livstids fängelse. Foto: Peter Dejong, TT

Skärpt straff för Radovan Karadžić

Publicerad

FN:s krigsförbrytartribunal skärper fängelsestraffet för Radovan Karadžić från 40 år till livstid för för brott som den bosnienserbiske ex-ledaren begick under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet.

Domstolen nekar ny prövning, vilket innebär en skärpning av Karadžićs tidigare straff på 40 års fängelse till livstid. Den nu 74-årige mannen dömdes 2016 för krigsbrott och brott mot mänskligheten, en dom som överklagades av Karadžić själv.

Karadzic hålls som ansvarig för folkmordet i Srebrenica, där cirka 8 000 i första hand bosniakiska pojkar och män mördades. Enligt domen fanns en genomarbetad plan att genom att mord rensa Srebrenica från i första hand muslimer, och den planen var Karadžić  delaktig i.

Blodbadet i Sarajevo

Han dömdes dessutom för krigsbrott i samband med den 44 månader långa belägringen av staden Sarajevo, under vilken omkring 10 000 civila dödades.

I hela tolv år, från 1996 till 2008, lyckades den efterlyste Radovan Karadžić hålla sig undan Haagdomstolen. Trots att USA utfäste en belöning på fem miljoner dollar till den som kunde leda dem till den misstänkte krigsförbrytaren, kunde den före detta psykologen röra sig tämligen fritt i Serbiens huvudstad Belgrad, där han praktiserade som läkare inom alternativmedicin.

Fakta: Radovan Karadžić

Visa

1945: Föds i Montenegro i det forna Jugoslavien.

1960: Flyttar till Sarajevo för att studera psykologi.

1990: Blir ledare för Serbiska demokratiska partiet i Bosnien och Hercegovina när Jugoslavien börjar kollapsa.

1991: Karadzic varnar bosniska ledare för att frigöra sig från Jugoslavien.

1992: Bosnien och Hercegovina deklarerar självständighet i mars, och i april utbryter krig med Karadzics serbnationalistiska styrkor. Belägringen av Sarajevo inleds.

1995: Nato ingriper i Bosnien för att stoppa kriget. Detta bland annat efter massakrerna i Srebrenica och Sarajevo. I november skrivs fredsavtalet i Dayton under. Karadzic blir åtalad av ICTY (Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien) för folkmord.

1996: Karadzic tvingas lämna presidentskapet för Serbiska republiken (den serbiska delen av Bosnien och Hercegovina).

1997: Karadzic går under jord för att undvika att ställas inför rätta.

2008: Karadzic hittas i Belgrad under ett alias, New Age-gurun Dragan Dabic, och arresteras.

2009: Rättegången mot Karadzic inleds i nederländska Haag.

2014: Rättegången avslutar och i september börjar tribunalen arbeta med att komma fram till en dom.

2016: Döms till 40 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten.

2019: Straffet skärps till livstids fängelse.

Fakta: Kriget i Bosnien

Visa
  • Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.
  • I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosniakiskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.
  • I och med Dayton-avtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosniaker, kroater och serber.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer